Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ett konkurrenskraftigt och långsiktigt hållbart skogsbruk förutsätter att skogsskötselåtgärder genomförs på ett sätt som kombinerar god produktivitet med låga kostnader och bibehållen skoglig kvalitet. Gallring utgör en central åtgärd i svenskt skogsbruk, särskilt i norra Sverige där förstagallringar ofta sker i bestånd med låg medelstamsvolym och begränsade ekonomiska marginaler. Utformningen av gallringsmetod och körmönster kan därmed ha stor betydelse för både skogsmaskiners produktivitet och den totala drivningskostnaden.

Syftet med denna studie var att jämföra produktivitet och drivningskostnad vid gallring enligt två olika gallringsmetoder, mittenstråk och växelstråk. Analysen baserades på uppföljningsdata och produktionsdata från skördare och skotare och genomfördes med både jämförelser av gallringsmetodernas gruppmedelvärden och regressionsmodeller där beståndsvariabler och uttagsnivåer inkluderades som förklarande variabler.

Resultaten visade att gallring enligt växelstråksmetodens arbetsmönster gav en signifikant högre produktivitet för både skördare och skotare jämfört med mittenstråksmetoden. Efter kontroll för beståndsfaktorer var skördarproduktiviteten i genomsnitt 7,6% högre och skotarproduktiviteten 7,2% högre vid växelstråksmetodens arbetssätt. Skillnaderna återspeglades även i lägre avverkningskostnader, där den totala drivningskostnaden i genomsnitt var cirka 20 kronor per kubikmeter lägre vid användning av växelstråksmetoden.

Studien indikerar att skillnaderna i produktivitet i huvudsak kan kopplas till arbetsmönstrets utformning snarare än till teknisk utnyttjandegrad. Resultaten visar också att valet av slingermetod kan ha betydande ekonomisk påverkan i förstagallring. Samtidigt behövs fortsatt forskning som även inkluderar kvalitetsaspekter och långsiktiga skogliga effekter av olika gallringsmetoder.

A competitive and long-term sustainable forestry requires silvicultural operations to be carried out in a way that combines high productivity with low costs while maintaining silvicultural quality. Thinning is a central management practice in Swedish forestry, particularly in northern Sweden where first thinnings are often conducted in stands with small mean stem volumes and limited economic margins. Consequently the design of thinning methods and machine travel patterns can have a substantial influence on both machine productivity and total harvesting costs.

The aim of this study was to compare productivity and harvesting costs associated with two different thinning methods used in thinning operations, the centre-strip method and the alternating-strip method. The analysis was based on follow-up and production data from harvesters and forwarders and was conducted using both comparisons of the two thinning methods group means and regression models in which the effects of stand characteristics and harvesting intensity were controlled for.

The results showed that thinning conducted according to the alternating-strip method resulted in significantly higher productivity for both harvesters and forwarders compared with the centre-strip method. After controlling for stand related factors, harvester productivity was on average 7.6% higher and forwarder productivity 7.2% higher when applying the alternating-strip method. These productivity gains were also reflected in lower harvesting costs, with total harvesting costs being approximately 20 SEK per cubic metre lower when using the alternating-strip method.

The study indicates that the observed differences in productivity are primarily related to the organisation of the work pattern rather than differences in technical utilisation rates. The results therefore demonstrate that the choice of thinning method can have a substantial economic impact in first thinning operations. At the same time, further research that also incorporates silvicultural quality and long-term stand development effects of different thinning methods is needed.