Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Skolgården utgör en viktig miljö för barns lek, rörelse och sociala samspel, men har under de senaste decennierna förändrats till följd av förtätning, ökade elevantal och skärpta säkerhetskrav. Syftet med detta kandidatarbete var att undersöka hur skolgårdens utformning och organisering påverkar barns lek på mellanstadiet, samt att jämföra skolgårdar från olika tidsperioder och olika platser i Malmö. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie av två grundskolor: en äldre skola med begränsad skolgårdsyta och en nyare skola med en mer planerad och varierad utemiljö. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med skolpersonal samt platsobservationer.

Resultaten visar att skolgårdarnas storlek, grad av grönska och rumsliga variation har stor betydelse för hur lek och socialt samspel tar form. På den äldre skolan präglades leken av trängsel, schemaläggning av ytor och ett ökat behov av vuxen styrning, medan den nyare skolan erbjöd fler möjligheter till spridd och varierad lek. Samtidigt framkom att även välutrustade skolgårdar kan upplevas som begränsande om öppna ytor och naturlika miljöer saknas. Studien visar att både fysisk utformning och organisatoriska förutsättningar är avgörande för barns möjligheter till lek. Resultaten kan bidra med kunskap till framtida planering och gestaltning av skolgårdar, där variation, tillräcklig yta och möjlighet till fri lek bör ges ökat utrymme.

The schoolyard constitutes an important environment for children’s play, physical activity, and social interaction, but has undergone significant changes in recent decades due to urban densification, increasing numbers of pupils, and stricter safety regulations. The aim of this bachelor’s thesis was to examine how the design and organization of schoolyards affect children’s play at the middle school level, as well as to compare schoolyards from different time periods and locations in Malmö, Sweden. The study was conducted as a qualitative case study of two primary schools: an older school with limited outdoor space and a newer school with a more planned and varied outdoor environment. Data collection consisted of semi-structured interviews with school staff and site observations.

The results indicate that the size of the schoolyard, the presence of greenery, and spatial variation play a significant role in shaping children’s play and social interaction. At the older school, play was characterized by crowding, scheduled use of space, and an increased need for adult supervision, whereas the newer school provided greater opportunities for more dispersed and varied play. However, the findings also show that even well-equipped schoolyards may be perceived as restrictive if open spaces and natural elements are lacking.
Overall, the study demonstrates that both physical design and organizational conditions are crucial for children’s opportunities for play. The results may contribute to future planning and design of schoolyards, highlighting the importance of spatial variation, sufficient outdoor space, and opportunities for free play.