Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ökad medvetenhet om klimatförändringens effekter har skapat drivkrafter att arbeta med öppen dagvattenhantering för att göra stadslandskapet mer motståndskraftigt gentemot
extremväder. Ofta efterfrågas att den öppna dagvattenhanteringen ska vara multifunktionell
och utöver reglering av dagvatten bidra med ett
fl ertal kulturella ekosystemtjänster som i andra
fall hade behövt ges en betydligt större grönyta.
Ett värde som ofta efterfrågas är att ytan ska
bidra med pedagogiska mervärden såsom exempelvis
genom att främja kunskapsförmedling
och miljöengagemang men hur detta genomförs
förklaras sällan. Vidare har förändrad markanvändning
och nya samhällsnormer minskat
möjligheterna för den urbana befolkningen att
uppleva natur, vilket lett till förlust av naturupplevelser,
Extinction of Experience (EoE). Brist
på naturkontakt och upplevelse av biodiversitet
leder till ökat ointresse för natur och minskade
miljöfrämjande beteenden.
Detta masterarbete undersöker hur gestaltning
av miljöer för öppen dagvattenhantering i staden
kan bidra till att förmedla kunskap och väcka
engagemang for klimat, miljö och ekologiska
samband. Syftet är att fördjupa kunskap kring
samband mellan gestaltade miljöer för öppen
dagvattenhantering och naturanknytning (och i
förlängningen kunskapsspridning och miljöengagemang).
Målet är att identifi era kvaliteter
betydelsefulla för landskapsarkitekten att beakta
vid gestaltning av miljöer för öppen dagvattenhantering
i staden för att främja naturanknytning.
Studien bygger på en litteraturstudie som sammanför
kunskap från ämnesområdena ekologi,
miljöpsykologi, fi losofi och landskapsarkitektur,
samt en studie av referensexempel på miljö för
öppen dagvattenhantering i staden.
Studiens resultat visar att naturanknytning
(känslomässig koppling till natur) är centralt för
människors intresse för natur, naturupplevelser
och miljöfrämjande beteenden. Litteraturstudien
visar på ett tydligt samband mellan naturanknytning
och motivationen för miljöfrämjande
beteenden, och att insatser för ökad naturanknytning
är en möjlig väg till att öka allmänhetens
benägenhet till miljöfrämjande beteenden.
I litteraturstudien framkommer också att naturanknytning
kan vara ojämnt fördelat mellan
olika grupper i samhället, där socioekonomiskt
utsatta grupper är de som uppsöker naturområden
minst. Barn framstår även som en särskilt
viktig målgrupp.
Majoriteten av den studerade litteraturen behandlar
inte öppen dagvattenhantering i sig utan
rör natur i stort, naturområden eller parkmark.
Kapacitet hos miljöer för öppen dagvattenhantering
att främja naturanknytning framstår som
beroende av vad för typ av miljö det handlar
om, och det är inte säkert att lösningar för öppen
dagvattenhantering uppfattas som småskalig
natur. Vidare studier krävs för att belysa detta.
Litteraturstudien visar att gestaltning kan främja
naturanknytning genom insatser som uppmärksammar
naturen, kunskaps-ökande inslag och
genom att skapa möjlighet för människor att
komma i nära kontakt med miljöerna. I studien
framkommer att kvaliteter som är betydelsefulla
att beakta i gestaltning av miljöer för öppen
dagvattenhantering för att främja naturanknytning
är gestaltning som fokuserar på att främja
upplevd artrikedom, förväntan, upplevelse och
interaktion.

Increased awareness of the effects of climate
change has created incentives to work with open
stormwater management to make the urban
landscape more resilient to extreme weather. It is
often requested that the open stormwater management
should be multifunctional and, in addition
to stormwater regulation, contribute with
a number of cultural ecosystem services that in
other cases would have needed to be given a signifi
cantly larger green area. A value that is often
requested is that the surface should contribute
educational added value, such as by promoting
knowledge and environmental commitment,
but how this is carried out is rarely explained.
Furthermore, changing land use and new social
norms have reduced the opportunities for the
urban population to experience nature, which
has led to the loss of nature experiences, Extinction
of Experience (EoE). Lack of contact
with nature and experience of biodiversity leads
to increased disinterest in nature and reduced
pro-environmental behaviour.
This master’s thesis examines how the design
of environments for open stormwater management
in the city can contribute to conveying
knowledge and encouraging commitment to climate,
environment and ecological relationships.
The aim is to deepen knowledge about connections
between designed environments for open
stormwater management and nature connectedness
(and by extension knowledge mediation
and environmental commitment). The purpose
is to identify qualities important for the landscape
architect to consider when designing environments
for open stormwater management in
the city to promote connection with nature. The
study is based on a literature study that brings
together knowledge from the subject areas of
ecology, environmental psychology, philosophy
and landscape architecture, as well as a study of
reference examples of environments for open
stormwater management in the city.
The results of the study show that nature connectedness
(emotional connection to nature) is
central to people’s interest in nature, frequencies
of nature experiences and environmentally
friendly behaviour. The literature study shows a
clear connection between nature connectedness
and the motivation for pro-environmental behaviour,
and that initiatives for increased connection
to nature are a possible way to increase
the public’s inclination towards pro-environmental
behaviour.
The literature study also shows that connection
to nature can be unevenly distributed between
different groups in society, where socio-economically
vulnerable groups are the ones who
seek out natural areas the least. Children also appear
to be a particularly important target group.
The majority of the studied literature does not
deal with open stormwater management per se,
but concerns nature in general, natural areas or
park land. The capacity of environments for
open stormwater management to promote connection
with nature appears to be dependent on
the type of environment involved, and it is not
certain that solutions for open stormwater management
are perceived as small-scale in nature.
Further studies are required to clarify this.
The literature study shows that design can promote
connection to nature through efforts that
draw attention to nature, knowledge-increasing
investments and by creating opportunities for
people to come into close contact with the environments.
The study shows that qualities that
are important to consider in the design of environments
for open stormwater management to
promote connection with nature are design that
focuses on promoting perceived species richness,
expectation, experience and interaction.