Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna studie undersöker hur det svenska beteskravet för mjölkkor uppfattas, diskuteras och konstrueras i relation till den svenska mjölkproduktionens konkurrenskraft. Syftet är att undersöka både lagstiftningens praktiska begränsningar och möjligheter samt hur olika aktörer tillskriver dess betydelse. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med tre svenska mjölkbönder och två informanter med organisatorisk och forskningserfarenhet. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av inramningsteorin för att identifiera hur beteskravet ramas in av informanterna och hur detta i sin tur påverkar debatten. Den statliga utredningen om beteskravet analyserades med hjälp av metoden "What's the Problem Represented to Be" (WPR) för att identifiera hur beteskravet diskuteras i politiken. Relevant litteratur och perspektiv från andra viktiga aktörer som regeringen, Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Djurens Rätt diskuteras och analyseras också utifrån teorin.

Resultaten visar att informanterna till stor del ser positivt på beteskravet och identifierar dess mervärden inom flera områden, såsom djurvälfärd, marknad och ekonomi. Samtidigt belyser de även praktiska och ekonomiska utmaningar med beteskravet. De flesta informanter uppfattar dock inte beteskravet som en central faktor som påverkar konkurrenskraften utan pekar istället på andra strukturella och marknadsrelaterade problem. Analysen visar vidare att beteskravet utformas olika i debatten, där diskussionen i den offentliga debatten skiljer sig från informanternas resonemang.

Ekonomiska och konkurrensinriktade ramverk dominerar hos LRF och betänkandet medan djurrättsaktörer betonar djurskydd och etiska överväganden. Den offentliga debattens koncentrerade fokus på endast två sidor av beteskravet skapar dock en polariserad och förenklad debatt om en komplex fråga. Denna studie bidrar därmed till att lyfta fram nya röster och perspektiv i debatten och antyder att betänkandet och LRF skulle dra nytta av en bredare och mer nyanserad förståelse av beteskravet och dess mångdimensionella mervärden.

This study examines how the Swedish grazing requirement for dairy cows is perceived, problematized and constructed in relation to the competitiveness of Swedish dairy production. The aim is to examine both the practical limitations and opportunities of the legislation and how different actors attribute its importance.

The study is based on five qualitative interviews with three Swedish dairy farmers and two informants with organizational and research experience. The empirical material was analyzed using the framing theory to identify how the grazing requirement is framed by the informants and how this in turn affects the debate. The state investigation into the grazing requirement was analyzed using the "What's the Problem Represented to Be" (WPR) method to identify how the grazing requirement is problematized in politics. Relevant literature and perspectives from other important actors such as the government, the Swedish Farmers' Association and the Swedish Animal Rights Association are also discussed and analyzed based on the theory.

The results show that the informants largely view the grazing requirement positively and believe that there are many added values with the grazing requirement in various areas such as animal welfare, market and economy. At the same time, practical and economic challenges are highlighted in relation to the grazing requirement. However, most informants do not perceive the grazing requirement as a central factor affecting competitiveness but instead point to other structural and market-related problems. The analysis further shows that the grazing requirement is framed differently in the debate, where public debate diverges from the informants’ perspectives. Economic and competition-oriented frameworks dominate among agricultural organizations and political documents, while animal rights actors emphasize animal welfare and ethical considerations. The public debate's concentrated focus on only two sides of the grazing requirement creates a polarized, oversimplified debate about a complex issue.

This study thus contributes to highlighting new voices and perspectives in the debate and suggests that actors such as the investigation report and the LRF would benefit from a broader and more nuanced understanding of the grazing requirement and its multidimensional added value.