Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Jorden har gått in i en ny tidsålder och klimathotet är ett faktum, vilket medför ökande,
livshotande värmeböljor och extremväder i städerna. Om utomhuslivet skall fortgå i stadens
mellanrum, i norra Europa framöver, behöver stadens utemiljöer klimatsäkras. För att få en
förståelse för hur individer använder människoanpassade uterum har en stadslivsstudie utförts i
Köpenhamn på en öppen knutpunkt; Enghave Plads, ett slutet torg; Gråbrødretorv och en gågata;
Nyhavn. Varje situation studerades under fyra vardagar, vid behagligt väder; det vill säga
mestadels solsken och en temperatur på 16–25 °C. Gröna och människovänliga element inventerades,
viktiga element fotograferades och reflektioner skrevs ned. När solen stod högt på himlen utfördes
platsregistreringar och aktivitetsregistreringar. Resultaten sammanställdes i diagram och tabeller
för vidare analys. Satellitbilder över platserna en varm sommardag visade i sin tur på hur
platserna fungerade vid höga temperaturer. Tillsammans med en litteraturstudie om arkitekten Jan
Gehls syn på människovänliga platser och klimathotet, skapades strategier för platserna vid ett
framtida klimatscenario år 2035. Slutligen ledde det till att markörer skapades för användbara
mervärdeskedjor när det ska planeras fler mikroklimat i urbana rum. Genom att kombinera
naturliga/organiska element med klimatmarkörer för ett behagligare klimat tillgodoser man även
olika aspekter av mänskligt välbefinnande.
Sammanfattningsvis visade stadslivsstudien på behovet av att kunna navigera genom fler mikroklimat
i de urbana rummen, för att kunna sänka temperaturen och/eller skapa vindskydd vilket gynnar
utomhusaktiviteterna. Om utomhuslivets samverkan med de människoorienterade aspekterna ska fungera
väl i en värld med förändrat klimat, behöver stadsutvecklingen se över de publika områdena i staden
från ett perspektiv som mildrar klimatförändringen utifrån ett hållbarhets- och
människoperspektiv.

The Earth has entered a new era, and the climate threat is a reality, with
increasing life-threatening heatwaves and extreme weather in cities. To ensure that outdoor life
can continue in Northern Europe, urban outdoor environments must be adapted to the effects of
climate change. To understand how people use human‑oriented urban spaces, a public life study was
conducted in Copenhagen at three locations: an open space and meeting point (Enghave Plads), an
enclosed square (Gråbrødretorv), and a pedestrian street (Nyhavn). Each site was analysed on four
separate weekdays selected for their predominantly sunny weather and
pleasant temperatures of 16–25 °C. Green and people-friendly elements were inventoried, key features documented with photographs, and reflections written down. Site and
activity registrations were conducted between 12:00 PM and 3:00 PM when the sun is highest in the
sky. The results were compiled into charts and tables for further analysis. Satellite images from a
hot summer day showed how the sites functioned at high temperatures. Combined with a literature
review of Jan Gehl’s views on people-friendly places and the climate threat, strategies were
developed for the sites through a future climate scenario for 2035. Markers for value-chains were
created to guide planning of additional microclimates in urban spaces. By combining natural/organic
elements with climate markers to create a more pleasant climate, different aspects of human
well-being are addressed. In summary, the study demonstrates the need to be able to navigate
through multiple microclimates in urban spaces with lower temperatures and provide wind protection,
which would benefit outdoor activities. For outdoor life and
people-oriented aspects to function well together in a changed climate, urban development must
reassess public areas with a focus on creating more
people-friendly microclimates.