Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I dagens urbana och tätortsnära miljöer finns idag en brist på veteranträd och de mikrohabitat som de medför. Det åldersglapp som uppstått mellan veteranträd och unga individer måste åtgärdas, annars kommer många av de mikrohabitat beroende arterna inte att överleva. Däri utgör veteranisering en livbåt som kan bidra till att hålla hotade populationerna flytande tills dess att vi återfått succession i trädbestånd och åldersglappet minskat.

Veteranisering är en naturvårdsåtgärd där träd avsiktligt skadas för att efterlikna de naturligt förorsakade skador som sker på träd. Vissa mikrohabitat utvecklas under mycket lång tid och återfinns endast i väldigt gamla träd, så kallade veteranträd. Företeelser som är vanligare på äldre träd är håligheter, röta och knäckta grenar. Det är nischer som går att efterlikna eller åtminstone påskynda utvecklingen av med hjälp av veteranisering.

I denna uppsats undersöks möjligheten att utveckla och testa en GIS-baserad beslutstödsmodell. För att utföra detta behöver de ingående variablerna i modellen först fastställas. Detta gjordes genom en förstudie uppdelad i tre delar: litteraturstudie, intervjustudie samt datainsamling och experimentation innan den slutgiltiga modellen kunde etableras. Litteraturstudien utgjorde en kunskapsgrund att luta sig mot inför intervjuerna och resterande arbete. Intervjuerna utfördes med flera branschaktiva inom veteranisering, bland annat forskare, ekologer och personer som praktiskt utför åtgärderna. Detta gav oss en bred och multidimensionell syn på veteranisering och de aspekter som bör tas med i ett beslutstödsunderlag.

De aspekter och variabler som var mest förekommande genom litteratur- och intervjustudierna var risk, trädslag, ålder, strukturella kvaliteter hos träd och även mer nyanserade aspekter som konnektivitet mellan trädbestånd och populationer som utnyttjar träden. Modellen som utvecklas i denna uppsats begränsas till att endast ta med vegetationsstrukturella och morfologiska egenskaper hos träd i lämplighetsanalysen. Variabler och aspekter som konnektivitet vidrörs och bör undersökas närmare men ansågs inte vara genomförbart inom ramarna för detta arbete. Genom intervjuerna framkom även andra aspekter som ekonomi, kunskapsluckor, begränsad forskning och avsaknaden av tillgänglig vägledning inom ämnet veteranisering. Förhoppningen är att denna uppsats kan bidra till det sistnämnda och inspirera till vidareutveckling av modellen.

I arbetet konstateras att kunskapsluckor och brist på forskning är ett utav de största problemen i och med att ämnet veteranisering är så pass nytt. Men det medför även att det finns plats för utveckling och nytänkande. Vi vill därför uppmana och inspirera till vidare arbeten inom ämnet veteranisering och ser gärna att metoderna och modellen i denna uppsats byggs vidare på.

In today’s urban and peri-urban environments, there is a shortage of veteran trees and the microhabitats they provide. The age gap that has developed between veteran trees and younger individuals must be addressed, otherwise many species dependent on these microhabitats will not survive. In this context veteranisation can serve as a “lifeboat”, helping sustain threatened populations until natural succession within tree populations is restored and the age gap is closed.

Veteranisation is a practice in which trees are intentionally damaged to mimic the types of injuries and decay that occur over time. Certain microhabitats develop over very long periods of time and are found only in very old trees, known as veteran trees. Features more commonly associated with older trees include cavities, decay, and broken limbs. These ecological niches can be artificially replicated, or at least their development accelerated, through veteranisation.

This thesis explores the possibility of developing and testing a GIS-based decision support model. To achieve this, the variables included in the model first needed to be identified. This was done through a preliminary study consisting of three parts: a literature review, an interview study, and data collection and experimentation prior to establishing the final model. The literature review provided a knowledge base to support the interviews and subsequent work. Interviews were conducted with several professionals involved in veteranisation, including researchers, ecologists, nature conservationsists and arborists. This approach provided a broad and multidimensional perspective on veteranisation and subsequent factors that should be considered in a decision support model.

The variables most frequently identified in the literature and interviews included risk, tree species, age, structural characteristics of trees, and more nuanced factors such as connectivity between tree populations and the species that depend on them. The model developed in this thesis and the subsequent suitability analysis is limited to the vegetation structural and morphological characteristics of trees. Although aspects such as connectivity are discussed and warrant further investigation, they were considered beyond the scope of this study. The interviews also highlighted additional considerations, including economic factors, knowledge gaps, limited research, and the lack of accessible guidance on veteranisation. The aim is that this thesis will contribute to addressing the latter and provide some guidance and perhaps inspire further development of the model.

The study concludes that knowledge gaps and limited research represent some of the greatest challenges in the field, largely because veteranisation is still a relatively new area of practice. However, this also presents opportunities for further development and innovation. We therefore encourage continued research on veteranisation and hope that the methods and model presented in this thesis will serve as a foundation for future work.