Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna studie undersöker hur befintlig vegetation i ett urbant grönområde kan användas och
utvecklas i planeringen av en skolgård för att skapa naturbaserade lekmiljöer för fri lek som
samtidigt främjar biologisk mångfald. Skolgårdar blir idag lågt prioriterade i
exploateringssammanhang, vilket påverkar våra barn negativt. En välplanerad skolgård med god
grönstruktur främjar barns hälsa, utveckling och livsstil. För att kunna erbjuda en grönstruktur som
lever upp till barns behov bör god biologisk mångfald finnas, vilket även är nödvändigt för våra
ekosystem och planetens hälsa. Därför fokuserar denna studie på hur naturbaserade lekmiljöer och
biologisk mångfald kan samverka och hur det tydligt kan presenteras i planeringsskeden.
Studien genomförs som en platsspecifik fallstudie med Brunnshögs framtida skolgård i Lund som
exempel och grundas på kommunala riktlinjer, tidigare forskning samt analys av platsens specifika
ekologiska och rumsliga förutsättningar. Metoden bygger på en kombination av litteraturstudie,
analys av kommunala styrdokument, platsanalys, vegetationsinventering och gestaltningsförslag.
Genom fältstudier och inventering identifieras befintliga vegetationsstrukturer, topografiska
variationer och ekologiska värden som utgör en grund för både fri lek och biologisk mångfald.
Resultaten analyseras i relation till begreppet lekotop och barns behov av fri lek.
Resultaten visar att befintlig vegetation, såsom varierade busk- och trädskikt, död ved, kullar,
låglinjer och sänkor rymmer stor potential att fungera som naturbaserade lekmiljöer. Genom
riktade åtgärder, exempelvis bevarande av vegetation, hantering av invasiva arter genom
exempelvis högstubbar, integrering av dagvattenhantering som lekelement samt användning och
återbruk av naturmaterial och creative management kan både ekologiska funktioner och lekvärden
förstärkas. Gestaltningsförslaget visar hur biologisk mångfald och barns fria lek kan samverka
snarare än konkurrera.
Studien belyser samtidigt en konflikt mellan kommunala riktlinjer för bevarande av vegetation och
krav på skolbyggnadens placering, där betydande ekologiska värden riskerar att gå förlorade.
Slutsatsen är att befintlig, robust vegetation bör prioriteras i högre grad i planeringsprocesser, samt
att flexiblare riktlinjer med fokus på ekologiska värden kan bidra till mer långsiktigt hållbara
skolgårdar. Studien visar att naturbaserade skolgårdar kan utgöra multifunktionella miljöer som
förenar barns fria lek, lärande och hälsa med biologisk mångfald och hållbar stadsutveckling.

This study examines how existing vegetation in an urban green space can be utilized and included
in the planning of a schoolyard in order to create nature based play environment for free play,
while simultaneously promoting biodiversity. Schoolyards are currently given low priority in
development contexts, which negatively affects children. A strategically designed schoolyard with
high quality green infrastructure promotes children’s health, development and lifestyle. To provide
green infrastructure that meets children’s needs, a good biodiversity should be present. It is also
essential for ecosystems and planetary health. Therefore, this study focus on how nature based
play environments and biodiversity can interact and how this relationship can be clearly presented
in planning processes.
The study is conducted as a site specific case study, using the future schoolyard at Brunnshög in
Lund as an example and is based on local planning policies, previous research, and an analysis of
the site’s specific ecological and spatial conditions. The study combines literature review, analysis
of local policy documents, site analysis, vegetation inventory, and a design proposal. Through
field studies and inventory work, vegetation structures, topographical variations, and ecological
values are identified, forming the basis for both free play and biodiversity. The results are
analyzed in relation to the concept of play biotopes and children’s need for free play.
The findings show that existing vegetation such as varied shrub and tree layers, dead wood,
mounds, ridges and depressions, has great potential to function as nature based play environments.
Through targeted measures - such as the preservation of vegetation, transforming invasive species
into high stumps for example, integration of stormwater management as play elements, the use and
reuse of natural materials, and using creative management - both ecological functions and play
values can be enhanced. The design proposal demonstrates how biodiversity and children’s free
play can function in symbiosis.
The study also highlights conflicts between local guidelines for vegetation preservation and the
schoolbuilding’s placement, where significant ecological values are at risk of being lost. The
conclusion is that existing robust vegetation should be given higher priority in the planning
process, and that more flexible guidelines with a stronger focus on ecological values can
contribute to the creation of more long term sustainable schoolyards. The study shows that nature
based schoolyards can operate as multifunctional environments that integrate children’s free play,
learning, and health, with biodiversity and sustainable urban development.