Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Kronisk enteropati (CE) är ett begrepp som används när en hund har haft återkommande eller pågående gastrointestinala symtom i mer än tre veckor och extraintestinala orsaker har uteslutits. I Sverige var periodprevalensen på två djursjukhus 1,1 % av alla fall under åren 2013–2018. Trots kopplingar mellan kroniska magtarmproblem och försämrad livskvalitet hos människor har det inte förrän nyligen forskats om de drabbade hundarnas livskvalitet. De få studier som har gjorts har sett en försämrad livskvalitet hos hundar med CE jämfört med hos friska kontrollgrupper. En studie såg försämrad livskvalitet hos hundar med CE jämfört med en grupp hundar med varierande neoplasier.

Biopsier från magtarmkanalen är en del av utredningen för somliga hundar med kronisk enteropati. Historiskt har det varit en komplex form av diagnostik med många potentiella felkällor från biopsitagning till avläsning. Få kopplingar har gjorts mellan den histopatologiska bilden och hundens kliniska bild. Med detta i åtanke är målet med studien att undersöka om det går att se kopplingar mellan hundarnas livskvalitet och deras histologiska diagnos, samt kopplingar mellan histologisk diagnos och livslängd.

Studien utgick från studiepopulationen som användes av Holmberg et al. (2022) i en retrospektiv journalstudie. Totalt ingick 814 hundar med CE som hade besökt två svenska djursjukhus mellan 2013 och 2018. För 338 av dessa 814 hundar kunde ingen uppföljande information utläsas via journaler. Djurägarna till dessa hundar kontaktades via telefon för en uppföljande intervju. Om djurägarna inte svarade vid uppringning skickades ett SMS. Gavs inget svar på SMS-meddelandet uteslöts hunden från studien. Totalt deltog 123/338 djurägare på intervju.

Hundarna delades upp i grupper baserat på histologiskt utseende i magtarmkanalen, om de var vid liv eller inte och om de fortsatt hade sjukdomstecken från magtarmkanalen eller ej. Intervjusvaren i kombination med information från journaler användes för statistiska beräkningar. Resultatet visade inga samband mellan histologisk diagnos och livslängd eller livskvalitet. Djurägarna till hundar som var vid liv men som inte hade sjukdomstecken längre upplevdes ha bäst livskvalitet från diagnos tills nu jämfört med övriga grupper i studien.

Chronic enteropathy (CE) is a term used for dogs with recurring or ongoing gastrointestinal signs for >3 weeks, where extraintestinal etiologies have been ruled out. The period prevalence between the years 2013 and 2018 was 1,1% of all dogs presented for medical care at two Swedish animal hospitals. Despite associations between reduced quality of life (QoL) and chronic gastrointestinal disease in humans, the topic has not been studied in dogs until recently. The few existing studies have seen a reduced quality of life in dogs with CE compared to healthy control dogs. One study
found that a group of dogs with CE had a worse quality of life compared to a group of dogs with different neoplastic diseases.

Biopsies from the gastrointestinal tract is a diagnostic tool used for some dogs with chronic enteropathy. Historically, it has been a complex diagnostic tool. From acquiring the tissue sample to analysing it, there are many instances in which sources of error can occur. Few associations have been made between the histopathological appearance of the gastrointestinal tract in dogs and the clinical presentation. With this in mind, the aim of this study was to investigate whether an association can be seen between a dogs gastrointestinal histological diagnosis and its quality of life and between its gastrointestinal histological diagnosis and its lifespan.

The study population comprised of dogs used in Holmberg et al. (2022). In total 814 dogs with CE that visited two Swedish animal hospitals between the years 2013 and 2018 were included. For 338 of these 814 dogs, no follow up information could be acquired from their medical records. Attempts to contact owners of these dogs were made through telephone calls with the aim of interviewing them about their dog. If the owners did not answer the call, a text message was sent. If they did not answer the text message, the dog was excluded from the study.

In total 123/338 owners participated in an interview about their dog. The dogs were then divided into groups based on gastrointestinal histological appearance, whether they were alive or had been euthanised, and whether they still had signs of disease from their gastrointestinal tract or not. The answers given in the interview were used in combination with information from the medical records for statistical calculations. The results showed no associations between histological diagnosis and quality of life, nor between histological diagnosis and lifespan. The group of dogs with the best perceived quality of life from diagnosis until today, according to the owners, were the dogs still alive without current signs of gastrointestinal disease.