Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Beredskapsodling på hushållsnivå är i dagsläget ett uppmärksammat och omdiskuterat ämne som lyfts fram som en viktig funktion av såväl myndigheter som större organisationer och föreningar med inriktning på odling och livsmedelsförsörjning.
Syftet med beredskapsodling på hushållsnivå är att stärka hushållens egen kapacitet att producera livsmedel och därigenom öka möjligheten att sätta mat på bordet även vid
samhällsstörningar eller krissituationer. Utöver den rent praktiska funktionen kan beredskapsodling, särskilt i form av gemenskapsodlingar, även bidra till ökad social
sammanhållning, trygghet och känslan av att inte stå ensam i en krissituation.
I detta arbete studeras ett urval av grödor som anses särskilt lämpliga för beredskapsodling.
Deras odlingsegenskaper analyseras och sätts i relation till särskilda odlingskrav samt hur näringsrika, lagringsdugliga och lätthanterliga de är som livsmedel. Fokus ligger på hur dessa grödor kan bidra till att dryga ut hushållets matförråd under en längre period av störd livsmedelsförsörjning.
Arbetet belyser även olika odlingsformer som kan tillämpas vid beredskapsodling, exempelvis frilandsodling, odling i kruka samt på vilken plats odlingen sker. För- och
nackdelar med respektive odlingsform diskuteras, liksom hur odlingsplatsens förutsättningar, såsom klimat och tillgång till vatten och näring, påverkar möjligheterna att uppnå en
tillfredsställande produktion av egna livsmedel till hushållet.
Analysen av grödor och odlingsformer visar att det inte går att fastställa ett generellt ”rätt” sätt att bedriva beredskapsodling, vare sig vad gäller val av grödor eller odlingssystem.
Utformningen av en beredskapsinriktad odling påverkas av flera faktorer, såsom tillgång till odlingsyta, jordmån, gödsel och andra insatsmedel, vatten- och näringstillgång lokala klimatförhållanden samt odlarens kunskaper och förmåga att hantera grödorna efter skörd.
Resultatet indikerar dock att den odling som uppvisar störst resiliens vid samhällsstörningar eller kriser är en odling som är väl etablerad innan krisen inträffar.

Household-level preparedness gardening has become an increasingly discussed topic, highlighted as an important function by public authorities as well as larger organizations and associations focused on gardening, cultivation and food supply. The purpose of preparedness
gardening at the household level is to strengthen households’ capacity to produce their own food and thereby enhance their ability to maintain access to food during societal disruptions or crisis situations.
Beyond its practical function, preparedness gardening, particularly in the form of community gardening, may also contribute to social cohesion, a sense of security, and reduced feelings of isolation in times of crisis.
This study examines a selection of crops considered particularly suitable for preparedness gardening. Their cultivation characteristics are analyzed in relation to specific growing requirements, as well as their nutritional value, storage potential, and ease of handling as food
products. The focus is on how these crops can contribute to supplementing household food reserves during prolonged disruptions to food supply systems.
The study further explores different cultivation methods applicable to preparedness gardening, including open-field cultivation, container gardening, and considerations
regarding the location of cultivation. The advantages and disadvantages of each method are discussed, along with how site-specific conditions, such as climate and access to water and nutrients, influence the potential to achieve satisfactory in food production on householdlevel.
An analysis of crops and cultivation systems demonstrates that it is difficult to identify a single “correct” approach to preparedness cultivation, both in terms of crop selection and cultivation method. Numerous factors influence the outcome, including the grower’s access to land, soil conditions, manure and other fertilizers, water and nutrients, local climatic conditions, as well as the grower’s knowledge and capacity to manage crops post-harvest.
However, the findings indicate that the cultivation system most likely to demonstrate resilience in the event of societal disruption or crisis is one that is well established prior to the onset of the crisis.