Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Studien undersöker vilka möjligheter och begränsningar som uppkommer vid implementering av blågröngrå (BGG) lösningar i befintlig tätbebyggd stadsmiljö i Uppsala kommun. Fokus ligger på att identifiera vilka hinder som är fysiskt begränsande och vilka som beror på organisatoriska strukturer och kunskap. Studien bygger på en litteraturstudie kombinerat med semistrukturerade intervjuer och rumsliga analyser av tre gaturum i Uppsala. Intervjuerna genomfördes med sakkunniga inom dagvattenhantering.

Materialet från intervjuerna analyserades med hjälp av Entmans Framing Theory. Resultaten visar att implementeringen av BGG-system påverkas av tekniska aspekter i den fysiska miljön samt organisatoriska och strukturella förutsättningar. De tekniska begränsningar som identifieras är den förutbestämda höjdsättningen, det begränsade utrymmet ovan mark till följd av förtätning samt det befintliga ledningsnätet som tar upp stor volym under mark. En problematik som framkommer är att BGG-system ses som ett tillägg snarare än en grundläggande funktion i gaturummet.

Studien visar även på kunskapsbrister kopplade till systemens reningsnytta, växtval och skötsel, men även brister när det gäller styrning och samordning, standardisering, ansvarsfördelning och långsiktig ekonomisk planering. Utifrån den rumsliga analysen kunde det utläsas att gaturummets storlek och dominerande funktionen påverkar möjligheten att implementera BGG-system. Genom omprioriteringar i gaturummet, tydligare styrning, bättre samarbeten samt utvecklade standarder och rutiner skulle BGG-system kunna utvecklas och ha en mer betydande roll i gaturummet.

Intervjuerna gav även en inblick i den kunskapsbrist som råder. BGG-system beskrivs vara i en utvecklingsfas där kunskapsdelning mellan yrkesrollerna är betydande för att kunna skapa en helhetsbild av vad systemen kan bidra med i urbana miljöer. För ett fortsatt arbete framåt krävs en medvetenhet om både potentialen och begränsningarna hos BGG-systemen, vilket är avgörande för hur man kan arbeta vidare mot en mer klimatanpassad stad.

The study investigates the opportunities and limitations that arise when implementing blue-green-grey (BGG) solutions in an existing densely built-up urban environment in Uppsala Municipality. The focus is on identifying which barriers are physically constraining and which are related to organizational structures and knowledge. The study is based on a literature review combined with semi-structured interviews and spatial analyses of three street spaces in Uppsala. The interviews were conducted with experts in stormwater management.

The interview material was analyzed using Entman's Framing Theory. The results show that implementation of BGG-systems is influenced by technical aspects of the physical environment as well as organizational and structural conditions. The technical limitations identified include predetermined elevation settings, limited above-ground space due to urban densification and existing utility networks that occupy large volumes underground. One key challenge that emerges is that BGG-systems are viewed as an add-on rather than as a fundamental function of the street space.

The study also reveals knowledge gaps related to the systems’ purification benefits, plant selection and maintenance, as well as deficiencies in governance and coordination, standardization, allocation of responsibility and long-term financial planning. Based on the spatial analysis, it could be inferred that the size of the street space and its dominant function affect the possibility of implementing BGG systems. Through reprioritization within the street space, clearer governance, improved collaboration and the development of standards and routines, BGG-systems could be further developed and play a more significant role in street environments.

The interviews also provided insight into the prevailing lack of knowledge. BGG-systems are described as being in a developmental phase, where knowledge sharing between professional roles is crucial for creating a holistic understanding of the contributions these systems can make in urban environments. Moving forward, awareness of both the potential and the limitations of BGG-systems is essential for continued efforts toward a more climate-adapted city.