Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Maskiner utgör en stor del av de totala kostnaderna inom svenskt lantbruk. Maskinsamverkan har länge varit en strategi för att möta dessa ekonomiska utmaningar. Trots att samverkan kan skapa betydande effektiviseringsvinster finns begränsad forskning om hur sådana samarbeten faktiskt organiseras i olika regioner i Sverige. Syftet med den här studien är att undersöka hur maskinsamverkan utformas och fungerar på växtodlingsgårdar i Skåne, Västra Götaland och Uppsala län, samt att analysera hur regionala och sociala faktorer påverkar val av organisatoriska modeller. Studiens forskningsfrågor är “Hur ser maskinsamverkan ut i Skåne, Västra Götaland respektive Uppsala län?” och “Vilka organisatoriska modeller används för maskinsamverkan, och hur skiljer de sig mellan regionerna”.

Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer med lantbrukare som alla har erfarenhet av maskinsamverkan. Genom tematisk analys och ett teoretiskt ramverk baserat på SWOT- analys, beslutsteori, Theory of Planned Behavior och transaktionskostnadsteorin identifieras mönster och variationer mellan regionerna.

Studien visar att Skåne präglas av en stark entreprenadkultur där maskinstationer spelar en central roll, vilket minskar behovet av direkt samverkan mellan gårdar. I Västra Götaland förekommer oftare informella samarbeten med delat ägande av maskiner, ofta baserat på personliga relationer och historiska nätverk. I Uppsala län är det färre samarbeten men de är stabila och bygger framförallt på långsiktiga informella relationer med låg grad av formaliserade avtal. De främsta fördelarna med maskinsamverkan är ekonomiska besparingar, tillgång till bättre teknik, bättre maskinutnyttjande, ökad kapacitet och sociala vinster såsom minskad ensamhet. Utmaningarna är framförallt kopplade till planering under hektiska perioder, skillnader i ambitionsnivå samt osäkerhet kring ansvar och underhåll.

Studien visar att organisatoriska modeller starkt påverkas av regionala förutsättningar, social tillit och lantbrukarens attityder till samarbete, samtidigt pekar studien mot att ökade maskinkostnader och minskad tillgång till arbetskraft sannolikt kommer driva fram mer maskinsamverkan framöver.

Machinery costs account for a large proportion of the total costs in Swedish agriculture, and machinery cooperation has long been a strategy for meeting these economic challenges. Although cooperation can generate significant efficiency gains, there is limited research on how such collaborations are actually organized in different regions of Sweden. The purpose of this study is therefore to investigate how machinery sharing is designed and works on crop farms in Skåne, Västra Götaland and Uppsala län, and to analyze how regional and social factors influence the choice of organizational models. The research questions of the study are: “What does machinery sharing look like in Skåne, Västra Götaland and Uppsala län?”, and “What organizational models are used for machinery sharing and how do they differ between regions?”.

The study is based on six semi-structured interviews with farmers who all have experience of machinery sharing. Through thematic analysis and a theoretical framework based on SWOT, Decision Theory, Theory of Planned Behavior and Transaction Cost Theory, patterns and variations between the regions are identified.

The study shows that Skåne is characterized by a strong contracting culture where machine stations play a central role, which reduces the need for direct collaborations between farmers. In Västra Götaland, informal collaborations with shared ownership of machines are more common, often based on personal relationships and historical networks. In Uppsala län, collaborations are smaller but stable and are primarily based on long-term informal relationships with a low degree of formalized agreements. The main advantages of machinery sharing are financial savings, access to better technology, better machine utilization, increased capacity and social benefits such as reduced loneliness. The challenges are mainly related to planning, time critical periods, differences in ambition levels and uncertainties regarding responsibility and maintenance.

The study shows that organizational models are strongly influenced by regional conditions, social trust and farmers' attitudes toward collaboration. At the same time the study indicates that increased machine costs and reduced access to labor are likely to drive more machinery sharing in the future.