Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Detta arbete utforskar hur urbana gaturum kan utformas för att stärka stadsmiljöns hälsomässiga och sociala
kvaliteter. Genom en litteraturstudie identifieras centrala rumsliga och gestaltande principer som främjar
välbefinnande, social interaktion och trivsel i staden, såsom strategisk placering av vegetation, tydliga
trafikstråk, flexibla ytor och rumslig avgränsning. Dessa principer undersöks sedan i praktiken genom en
omgestaltning av Amiralsgatan i Malmö, en gatusträcka med hög trafikbelastning där utrymme för cykeltrafik
och grönska idag är begränsat.
Gestaltningsvisionen visar hur kombinationen av tät vegetation, upphöjda planteringar, avsmalnade körfält och separerade gång- och cykelstråk kan skapa en tryggare, mer hälsosam och inkluderande gatumiljö. Flexibla
parkeringsytor med genomsläpplig beläggning kan omvandlas till parklets (plattform som tillåter för flexibel
användning av given yta) som bidrar till sociala kvaliteter och möjliggör spontana möten Sammantaget ger det
plats för ekosystemtjänster som dagvattenhantering, bullerdämpning och luftfiltrering. Genom att integrera
ekologiska, sociala och trafiksäkerhetsrelaterade åtgärder visar arbetet hur gaturum kan utvecklas till mer
attraktiva, hållbara och dynamiska stadsmiljöer.
Studien illustrerar också de möjligheter och avvägningar som uppstår när teoretiska principer omsätts i praktisk
planering, och hur gestaltning kan användas för att främja aktiv mobilitet, social interaktion och välbefinnande.
Resultatet bidrar med insikter om hur urbana gator kan bli mer än transportleder, och hur de kan utvecklas till
gröna, inkluderande och levande platser som stärker både människors hälsa och stadens ekologiska värden.

This study explores how urban streetscapes can be designed to enhance the health-related and social qualities
of the city environment. Through a literature review, key spatial and design principles that promote well-being,
social interaction, and urban comfort are identified, such as the strategic placement of vegetation, clear traffic routes, flexible spaces, and spatial definition. These principles are then examined in practice through a redesign
of Amiralsgatan in Malmö, a heavily trafficked street where space for cycling and greenery is currently limited.
The design vision demonstrates how a combination of dense vegetation, raised planters, narrowed traffic lanes,
and separated pedestrian and cycling paths can create a safer, healthier, and more inclusive streetscape. Flexible parking areas with permeable surfaces can be transformed into parklets (platforms which allow flexible use of
said space) that contribute to social qualities and enable spontaneous interactions. Collectively, this also
provides opportunities for ecosystem services such as stormwater management, noise reduction, and air
filtration. By integrating ecological, social, and traffic safety aspects, the study illustrates how streets can be developed into more attractive, sustainable, and dynamic urban environments.
The study also highlights the opportunities and trade-offs that arise when theoretical principles are applied in
practical planning, and how design can be used to promote active mobility, social interaction, and well-being.
The results provide insights into how urban streets can become more than transport corridors, evolving into
green, inclusive, and vibrant places that support both human health and the city’s ecological values.