Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Stress och smärta är vanligt förekommande tillstånd som i stor utsträckning påverkar hundars välbefinnande och välfärd. Det är viktigt att kunna identifiera tecken på smärta och stress för korrekt hantering, diagnostik och behandling av hundar. Djurhälsopersonal och hundägare spelar en viktig roll i denna bedömning. Det kan vara utmanande att upptäcka stress- och smärttillstånd hos hundar. Ytterligare en utmaning är att skilja tecken på smärta från tecken på stress, både beteendemässigt och fysiologiskt. Det är vanligt att använda beteendeobservationer och olika stress- och smärtskalor för att bedöma stress och smärta hos djur. Även fysiologiska mått har använts för att bedöma smärta och stress, till exempel kroppstemperatur, hjärtfrekvens, kortisol-koncentration och blodtryck. Det mest tillförlitliga sättet att bedöma smärta och stress är enligt tidigare studier att kombinera beteendeobservationer med fysiologiska mätningar.

Syftet med denna studie var att undersöka hundägares uppfattningar om stress- och smärt-relaterade tecken hos sina hundar och att undersöka om detta överensstämde med en annan observatörs bedömningar av hundens stress- och smärttecken. Studien syftade även till att under-söka hur hjärtfrekvens, blodtryck och tryckalgometri påverkas av stress och smärta och ifall det förekom likheter mellan dessa förändringar och hundägarens subjektiva bedömningar av hundens grad av stress och smärta. Totalt inkluderades tolv friska hundar och deras hundägare i studien. Hundarna var av olika ålder, vikt, kön och ras. Studien bestod av en enkätdel och en experimentell del. Ägaren besvarade frågor om hundens stress- och smärtgrad vid besöket, vilket jämfördes med en observatörs skattning av hundens stress- och smärtgrad samt förändringar i fysiologiska para-metrar och tryckalgometrivärden. Fysiologiska mått inkluderade hjärtfrekvens och blodtryck. Tryckalgometri användes som en semi-objektiv metod för att kvantifiera hundens mekaniska känslighetströskel och utfördes före och efter smärtprovokation. Smärtprovokation utfördes med tourniquet-test som inducerar ett ischemiskt smärtstimuli. Parad t-test, Wilcoxon signed rank test och deskriptiv statistik användes som statistiska analysmetoder.

Inga statistiskt signifikanta förändringar kunde påvisas i fysiologiska parametrar eller värden vid tryckalgometri till följd av stress och smärta. Det påvisades inga statistiskt signifikanta skillnader mellan hundägarnas och observatörens bedömningar av hundarnas stress- och smärtgrad. Det på-visades inte heller några statistiskt signifikanta skillnader mellan respektive hundägares förutsedda skattning före och bedömning efter testerna av hundarnas stress- och smärtgrad eller mellan obser-vatörens bedömning av hundarnas stress- och smärtgrad före och efter smärtprovokation. Deskrip-tiva jämförelser påvisade skillnader i subjektiva bedömningar mellan olika observatörer (hund-ägare och en observatör) men dessa differenser var minimala. Vid deskriptiv jämförelse bedömde hundägarna generellt hundarnas stress- och smärttecken i enlighet med hur fysiologiska parametrar och tryckalgometrivärden förändrades till följd av smärta och/eller stress. En begränsande faktor var antalet deltagande hundar och hundägare. Resultaten bekräftade tidigare studier gällande svårigheten att skilja på tecken på smärta och stress. Resultaten belyste variationen mellan hundar och olika observatörers bedömningar, vilket bekräftar det som tidigare har beskrivits som den stora utmaningen i stress- och smärtbedömning hos hundar. Studien ger indikation på att fortsatta studier inom ämnet att identifiera stress och smärta hos hundar är viktiga, med större studiepopu-lationer och fler objektiva utvärderingsmetoder.

Stress and pain are common conditions that greatly affect the well-being and welfare of dogs. The ability to identify signs of pain and stress is necessary for successful management, diagnosis and treatment of dogs. Dog owners and animal health professionals play an important role in this assessment. It can be challenging to detect stress and pain in dogs. An additional challenge is distinguishing between signs of pain and stress, both behaviorally and physiologically. It is com-mon to use behavioral observations and various stress and pain scales when assessing pain and stress in animals. Several objective physiological measurements have been used in previous studies to assess pain and stress, such as body temperature, heart rate, cortisol concentration and blood pressure. According to previous studies, combining behavioral observations with physio-logical measurements is the most reliable method to assess pain and stress.

The aim of this study was to investigate dog owners’ perceptions of stress and pain-related signs in their dogs and to investigate whether this was consistent with another observer’s assessments of the dogs’ stress and pain signs. The study also aimed to investigate how heart rate, blood pressure and pressure algometry values were affected by stress and pain and if there were similarities between how these changed and the dog owner’s subjective assessments of the dog’s stress and pain. A total of twelve healthy dogs and their owners were included. The dogs were of varying age, weight, sex and breeds. The study consisted of a survey part and an experimental part. The owners answered questions where they assessed the dogs’ stress and pain level during the visit, which then were compared to an observer’s assessment of the dogs’ stress and pain level, as well as changes in physiological parameters and pressure algometry values. Physiological measure-ments used in this study included heart rate and blood pressure. Pressure algometry was used as a semi-objective method to quantify the dog’s mechanical sensitivity threshold and was performed before and after pain provocation. Ischemic pain was induced with the tourniquet test. Paired t-test, Wilcoxon signed rank test, and descriptive statistics were used as methods for statistical analysis.

No statistically significant changes were detected in physiological parameters or values obtained from pressure algometry because of stress and pain. No statistically significant differences were detected between the dog owners’ and the observer’s assessments of the dogs’ stress and pain. There were also no statistically significant differences between the respective dog owner’s predict-ted estimate before and assessment after the tests of the dog’s stress and pain or between the obser-ver’s assessments of the dog’s stress and pain before and after pain provocation. According to des-cripttive comparisons, differences in subjective assessments were demonstrated between observers (dog owners and an observer), but these differences were minimal. According to descriptive com-parisons, the dog owners generally assessed the dogs’ stress and pain signs in accordance with how physiological parameters and pressure algometry values changed due to pain and/or stress. A limiting factor was the number of participating dogs and dog owners. The results confirmed previous studies regarding the difficulty in distinguishing between signs of pain and stress. The results highlighted the variation between dogs and different observers’ assessments, confirming what has previously been described as the major challenge when assessing stress and pain in dogs. The study indicates that further studies on identifying stress and pain in dogs are important, with larger study populations and additional objective evaluation methods.