Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Visenten (Bison bonasus) är ett partåigt hovdjur som har funnits vilt i Sverige för ca 9 700 -10 800 år sedan. 1927 i Kaukasus sköts den sista vilda visenten, tack vare det extensiva avelsarbetet som pågått sedan 1923 så fanns det 2024 totalt 12 209 individer i världen varav 9 762 frilevande. Visenterna är Europas största levande däggdjur och lever i flockar oftast i form av bland- och tjurflockar. De är väldigt anpassningsbara med tanke på födointag, generellt består dieten till 80 % av markvegetation samt 20 % utav vedartad växtlighet. En vuxen individ kan konsumera uppåt 50 kg föda dagligen och har på så vis en tydlig påverkan på sin omgivning. Ett skogsmosaiklandskap (blandning av skog och öppna gräsytor) verkar vara den prefererade biotopen.

Syftet med studien är att bilda ett bättre kunskapsläge rörande visenternas betespreferenser inför en potentiell återintroduktion av arten i det vilda i Sverige. Detta skall uppnås genom att besvara följande frågeställning: Vilket eller vilka svenskt naturligt förekommande trädslag föredrar visenterna att beta?

Studien var upplagd som en cafeteriastudie där mindre träd av: tall (Pinus sylvestris), gran (Picea abies), björk (Betula ssp.), sälg (Salix caprea), asp (Populus tremula), rönn (Sorbus aucuparia) och al (Alnus ssp.) placerades vid olika stationer för att bedöma betesgrad samt betesaktivitet. Betesgraden bedömdes på en skala 1-10 genom att ta bilder före samt 5 timmar efter tillträde för att jämföras med varandra. Betesaktiviteten filmades i de första 90 minuter (1,5h) för att sedan analyseras som bildrutor tagna var 10e minut. Försöken upprepades 10 gånger för att få pålitliga data som sedan sammanställdes i Excel. För att bedöma om resultat av försöket är statistiskt signifikant har ett icke-parametrisk Kruskal- Wallis test med post-hoc Dunns test använts för att se skillnader mellan olika trädslag.

Resultaten visar att visenter betade på olika trädslag i varierande grad och denna variation var starkt signifikant (p<0,0001). Det var en stark preferens för sälg som var betat signifikant mer än gran (p<0,0001), björk (p<0,001), asp (p<0,0001) och rönn(p<0,0001). Även tall var betat mer än gran (p<0,05), björk (p<0,05) och asp (p<0,01). Slutligen var alar betade mer än asp (p<0,05) och rönn (p<0,05). Gällande betesaktivitet var olika trädslag besökta i olika grad och denna variation var statistiskt signifikant (p<0.0001) Återigen var sälg den mest välbesökta och denna besöksfrekvens skilde sig signifikant från tall (p<0,001), asp (p<0,0001), rönn (p<0,01) och alar (p<0,001). Även besöken hos björkar var signifikant högre än hos asp (p<0,001).

De slutsatser som kan dras är att visenterna föredrog sälg, tall, al och björk, gällande besöksfrekvens var tall lägre än väntat med tanke på relativt hög betesgrad av trädslaget. Dessa resultat överensstämmer delvis med tidigare forskning. Studien har begränsningar på grund av sin omfattning, såsom djurgrupp, miljö och tidsspann (kort period under tidig vår). Studien bidrar dock med värdefull svenskbaserad kunskap om visenternas betespreferenser. Informationen är relevant för diskussionen om återintroduktion av visenter i Sverige. Vidare studier som bygger på detta försök är nödvändiga för att få en representativ bild av deras potentiella påverkan på det svenska skogsekosystemet.

The European bison (Bison bonasus) is an even-toed ungulate that lived wild in Sweden between 9,700 and 10,800 years ago. In 1927 the last wild bison was shot, but thanks to the extensive breeding program that began in 1923, there was in 2024 a total of 12 209 individuals of whom 9 762 are living in the wild. European bison is Europe`s largest living land mammal. The bison live in herds, that usually divides into mixed herds and bull herds. They are highly adaptable in terms of diet, but typically their diet consists of 80% ground vegetation and 20% woody plants. Bison have a significant impact on their environment, considering that they can consume up to 50 kg of food daily. They seem to prefer a varied woodland landscape.

The purpose of the study is to improve knowledge regarding the browsing preferences of bison, for a potential reintroduction of the species into the wild in Sweden. This will be achieved by answering the following question: Which naturally occurring Swedish tree species do bison prefer to browse?

The study was designed as a cafeteria-style study where scots pine (Pinus sylvestris), norway spruce (Picea abies), birch (Betula spp.), goat willow (Salix caprea), aspen (Populus tremula), rowan (Sorbus aucuparia), and alder (Alnus spp.) were provided at different stations to assess browsing intensity and activity. Browsing intensity was evaluated on a scale from 1 to 10 by taking photos before and then comparing them to photos taken 5 hours after access to the trees. Browsing activity was recorded for 90 minutes (1.5 hours) and then analysed using images taken every 10 minutes. The study was repeated ten times to obtain reliable data, which was compiled in Excel. To determine whether differences were statistically significant, a non-parametric Kruskal-Wallis test followed by a post-hoc Dunn’s test was used to compare the tree species.

The results show that the bison browsed different tree species to varying degrees, and this variation was highly significant (p < 0.0001). There was a strong preference for goat willow, which was browsed significantly more than spruce (p < 0.0001), birch (p < 0.001), aspen (p < 0.0001), and rowan (p < 0.0001). Pine was also browsed more than spruce (p < 0.05), birch (p < 0.05), and aspen (p < 0.01). Lastly, alder was browsed more than both aspen (p < 0.05) and rowan (p < 0.05). In terms of browsing activity, tree species were visited at significantly different frequencies (p < 0.0001). Again, goat willow was the most frequently visited species, with significantly more visits compared to pine (p < 0.001), aspen (p < 0.0001), rowan (p < 0.01), and alder (p < 0.001). Birch was also visited significantly more frequently than aspen (p < 0.001).

The conclusions that can be drawn are that bison preferred goat willow, Scots pine, alder, and birch. These results partially align with previous research. The study has limitations due to its extent, such as animal group, environment and time frame (a short period in early spring). Nevertheless, it provides valuable Sweden-based knowledge about the European bison`s browsing preferences. This information is relevant to the discussion about reintroducing bison in Sweden. Further studies building on this one is necessary to obtain a representative picture of their potential impact on the Swedish forest ecosystem.