Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det råder en urban norm i dagens samhällsplanering - en norm där staden och det urbana prioriteras, medan landsbygden ofta hamnar i periferin. Denna obalans yttrar sig bland annat i avfolkning, minskad service och stigmatisering av små orter, samtidigt som centralisering och globalisering försvårar en balanserad utveckling. Samtidigt finns resurser på landsbygden som ofta förbises - en sådan resurs är postindustriella miljöer. Dessa platser, som ibland uppfattas som skräpmarker, rymmer historiska, kulturella och rekreativa värden som kan bidra till lokal identitet och ekonomisk utveckling.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur en postindustriell plats i en landsbygdskontext kan omvandlas för att stärka ortens identitet och utveckling. Som exempelstudie har pappersbruksområdet i Östanå, en liten by i nordöstra Skåne, valts. Genom litteraturstudier, platsbesök, analyser och samtal med lokalbefolkning har platsens förutsättningar kartlagts och fungerat som grund för ett konceptuellt gestaltningsförslag.

Förslaget kombinerar tre huvudprinciper - bevara, tillgängliggöra och förstärka - för att synliggöra områdets industriella arv, natur- och rekreativa kvaliteter, samt skapa nya användningsmöjligheter. Gestaltningsförslaget inkluderar en rekreativ slinga som kopplar an till Skåneleden, ett besökscenter, en eventyta och en residensverksamhet, alla integrerade med byns befintliga verksamheter. Genom detta skapas nya mötesplatser för både lokalsamhälle och besökare, där fysiska ingrepp samspelar med sociala och organisatoriska processer.

Arbetet visar att utveckling av postindustriella landsbygdsplatser kräver förståelse för både materiella och immateriella värden, samt en anpassningsbar strategi som kan svara mot platsens unika förutsättningar. Gestaltningsförslaget fungerar därför som ett exempel på hur landsbygden kan lyftas genom att kombinera historiska resurser, rekreativa kvaliteter och nya funktioner, samtidigt som det öppnar upp för
långsiktig utveckling, lokal delaktighet och stärkt identitet.

There is an urban norm in contemporary spatial planning - a norm where cities and the urban are prioritized, while the countryside is often pushed to the periphery. This imbalance manifests itself in depopulation, reduced services, and the stigmatization of small communities, while centralization and globalization make balanced development increasingly difficult. At the same time, rural areas hold resources that are often overlooked - one such resource is post-industrial landscapes. These sites, sometimes dismissed as wastelands, contain historical, cultural, and recreational values that can contribute to local identity and economic development.

The aim of this thesis is to explore how a post-industrial site in a rural context can be transformed to strengthen local identity and development. As a case study, the former paper mill area in Östanå, a small village in northeast Skåne, has been examined. Through literature studies, site visits, analyses, and conversations with local residents, the site’s conditions were mapped and served as the foundation for a conceptual design proposal.

The proposal is based on three main principles - to preserve, to make accessible, and to enhance - in order to highlight the area’s industrial heritage, natural and recreational qualities, and create new opportunities for use. It includes a recreational trail connected to the Skåneleden hiking path, a visitor center, an event space, and a residency program, all integrated with the village’s existing activities. Together, these interventions aim to create new meeting places for both locals and visitors, where physical design interacts with social and organizational processes.

The thesis demonstrates that the development of post-industrial rural sites requires an understanding of both tangible and intangible values, as well as an adaptable strategy that responds to the site’s unique conditions. The design proposal thus serves as an example of how rural areas can be strengthened by combining historical resources, recreational qualities, and new functions, while opening up opportunities for long-term development, local participation, and a stronger sense of identity.