Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Detta examensarbete behandlar entréernas roll vid Nääs slott, en plats med kulturhistoria, där både det arkitektoniska uttrycket och landskapet samverkar för att skapa besökarens första intryck. Arbetet syftar till att undersöka tre huvudentréer till området, deras historiska och nutida funktioner ur ett rörelseperspektiv samt att formulera mål och gestaltningsförslag för att lyfta entréerna. Fokus ligger på att bevara och förstärka kulturmiljön, samtidigt som besöksupplevelsen förbättras.

Inledningsvis ges en historisk bakgrund till Nääs slotts trädgård och dess utveckling från 1500-talet till idag. Särskilt fokus ligger på 1800-talet eftersom det under denna period skedde flera större förändringar på Nääs. Slottets sista privata ägare August Abrahamsson köpte Nääs 1868, som gestaltade trädgården enligt den tyska stilens ideal och startade ett slöjdseminarium 1874, ett lärosäte för lärare inom hantverk och lek. Under 1900-talet förlorade trädgården mycket av sitt uttryck från slutet av 1800-talet. Entréerna till Nääs utgör idag inte en tydlig övergång eller introduktion till platsen och dess historia, vilket stärker behovet av ett åtgärdsförslag.

Arbetet bygger på en kombination av litteratur- och arkivstudier, historiska kart- och bildanalyser, samt fältstudier. Särskilt viktiga inslag har varit rörelse- och upplevelseanalyser, både ur ett historiskt och samtida perspektiv, för att förstå hur besökaren rör sig till och inom Nääs. En tidigare DIVE-analys och möten med stiftelsens personal har också varit betydelsefulla för att få en ingång och avgränsning till arbetet. Arbetet utgår från metoder inom vård av historiska trädgårdar (ex. Maria Flinck, 2022) och vårdplaner, som har resulterat i definitionen av olika värden. Analyserna och värderingen av entréerna utgör basen för de föreslagna åtgärderna, vilka syftar till att kombinera kulturhistoria med nutida behov och förutsättningar.

De tre entréerna som analyserats är: entrén vid motorvägen, entré i rörelse, samt slottsentrén. Entrén vid motorvägen utgör idag den huvudsakliga infarten med bil och är tydlig från motorvägen, men fungerar även som rastplats och förlorar därmed en del av sin karaktär som entré. Det finns flera historiska inslag från början av 1800-talet. Entré i rörelse, från seminarieområdets parkering genom den övre allén och fram till slottet, är ofta den sträcka som blir de gåendes första möte med Nääs. Sträckan är en rörelse som har en historisk koppling till slöjdseminariets verksamhet. Slottsentrén är den formella ingången till själva slottsområdet, där slänten, flygelgården med flyglar, stenterrassen och slottet skapar betydelsefulla rumsbildningar. Slottsentréns historia har en stark koppling till August Abrahamson, ägare under 1868-1898, som gestaltade flygelgården och stenterrassen med inspiration från den tyska stilen.

Värderingen har legat till grund för målsättningar och åtgärdsförslag, som bland annat inkluderar trafiksäkerhetsförbättringar, rumslig förstärkning, tydligare orientering och växtförslag som återkopplar till 1800-talet. Den övergripande rörelsen ska synliggöras och få ett tydligare övergripande sammanhang. Några av målen för entrén vid motorvägen är att återskapa entrékänslan, förbättra trafiksäkerheten och förtydliga kopplingen till Nääs. Några av målen för entré i rörelse är att återskapa rörelsen från seminarieområdet upp till slottet och samtidigt göra det mer trafiksäkert för de gående. Ett av målen för slottsentrén är att rekonstruera den såsom den har sett ut under slutet på 1800-talet utifrån fotografier, ritningar och textbeskrivningar.

Diskussionen och reflektionen i examensarbetet belyser svårigheten med att restaurera en kulturhistorisk anläggning och samtidigt möta samtida krav på funktion, tillgänglighet och underhåll. Den reflekterar även över de faktorer i rörelsen som kan påverka upplevelsen.

Reflektionen berör också vilken roll dokumentationen har spelat för att ta fram åtgärdsförslagen. Arbetet belyser även betydelsen av att göra ett förslag med respekt där både platsens historia och nutida användning beaktas.

Sammanfattningsvis visar studien att entréerna till Nääs bär på stor potential att förstärka platsens identitet. Genom att analysera historiska strukturer, tydliggöra rörelsemönster och koppla ihop form och funktion, erbjuder arbetet konkreta åtgärdsförslag.

This master’s thesis examines the role of entrances at Nääs Castle, a site of cultural heritage where both architectural expression and landscape interact to shape the visitor’s first impression. The aim is to investigate three main entrances to the area, their historical and contemporary functions from a movement perspective, and to formulate goals and design proposals to enhance the entrances. The focus lies on preserving and reinforcing the cultural environment while improving the visitor experience.

The thesis begins with a historical background of Nääs Castle’s Garden and its development from the 16th century to the present day. Emphasis is placed on the 19th century, as this period saw several major changes at Nääs. The castle’s last private owner, August Abrahamson, purchased Nääs in 1868, designed the garden according to the ideals of the German style, and founded a craft seminar in 1874, a training institution for teachers in handicrafts and play. During the 20th century, the garden lost much of its late 19th-century character. Today, the entrances to Nääs do not clearly mark a transition or introduction to the site and its history, which highlights the need for a proposal for improvement.

The work is based on a combination of literature and archival studies, historical map and image analyses, as well as field studies. Movement and experience analyses, both historical and contemporary, have been particularly important in understanding how visitors move to and within Nääs. A previous DIVE analysis and meetings with the foundation’s staff have also been valuable in defining the scope of the thesis. The work draws on methods from the care of historic gardens (e.g., Maria Flinck, 2022) and conservation plans, resulting in the definition of various values. The analyses and evaluation of the entrances form the basis for the proposed measures, which aim to combine cultural history with contemporary needs and conditions.

The three entrances analyzed are: the motorway entrance, entrance in movement, and the castle entrance. The motorway entrance is currently the primary access point for vehicles and is highly visible from the highway, but it also serves as a rest area, which diminishes its identity as an entrance. Several historical elements from the early 1800s remain. Entrance in movement, from the seminar parking area along the upper avenue leading to the estate, is often the first point of contact for pedestrians and is historically linked to the activities of the craft seminar. The castle entrance is the formal gateway to the estate, where the slope, courtyard wings, stone terrace, and castle collectively shape a significant spatial composition. The history of the castle entrance is closely tied to August Abrahamson, who developed the courtyard and terrace inspired by the gardenesque style during his ownership (1868–1898).

The evaluation forms the basis for the goals and proposed actions, including improvements in traffic safety, spatial clarification, better orientation, and planting schemes that reference the 19th century. The overall movement through the site is to be made more legible and placed in a clearer contextual framework. Key goals for the motorway entrance include recreating a sense of arrival, improving safety, and strengthening the visual and spatial connection to Nääs. For the entrance in movement, goals include reinforcing the historical path from the seminar area to the castle and enhancing pedestrian safety. One of the main goals for the castle entrance is to restore its late-19th-century appearance based on historical photographs, drawings, and written descriptions.

The discussion and reflection highlight the complexity of restoring a culturally historic site while addressing contemporary demands for functionality, accessibility, and maintenance. It also reflects on how movement patterns influence the visitor experience. Furthermore, the reflection discusses the role of documentation in developing the design proposals and emphasizes the importance of creating proposals with respect for both the site's historical context and current use.

In conclusion, the study shows that the entrances at Nääs hold great potential to reinforce the identity of the place. Through analysis of historical structures, clarification of movement patterns, and the integration of form and function, the work offers concrete and contextually grounded proposals for action.