Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Till följd av den snabba utvecklingen av artificiell intelligens har intresset för arter och artkunskap kunnat spriddas till en allt breddare målgrupp. Idag finns det ett flertal bildigenkänningstjänster som erbjuder dess användare artbestämning av organismer utifrån användarens bilder på fyndet. I den här studien har ett urval av dessa tjänster undersökts för att kunna avgöra hur tillförlitliga artbestämningar de olika tjänster tillhandahåller. De tjänster som undersökt är: Artsorakel, Artfakta ”Sök med bild”, Picture Insect: Bug Identifier, ObsIdentify, Seek och Google Lens. I studien har jag undersökt nattfjärilar både på grund av mitt eget intresse för artgruppen, men även med anledning av nattfjärilarnas viktiga roll som pollinatörer.

För att undersöka detta har nattfjärilar samlats in med hjälp av ljusfångst för att sedan fotograferas. Bilderna har använts för att generera en artbestämning från respektive tjänst samtidigt som en artbestämning på labb gjorts med syftet att agera som referens till tjänsternas resultat. Tjänsternas artbestämning har både bedömts utifrån dess korrekthet samt dess användbarhet då endast resultat av en viss taxonomisk noggrannhet samt en viss angiven säkerhet godkänts.

Tjänsternas prestation varierade mycket; andelen korrekta artbestämningar varierande mellan 36 % och 100 % medan andelen godkända resultat (i avseende på taxonomisk noggrannhet samt angiven säkerhet) låg mellan 22 % och 100 %. Två av tjänsterna presterade signifikant sämre än resterande: Seek på att ange godkända resultat då den taxonomiska noggrannheten var låg och Google Lens som underpresterade gällande att artbestämma korrekt. Resterande tjänster kan inte med säkerhet utan den generella slutsatsen landar i att användarna av dessa tjänster har ett stort ansvar att göra egna efterforskningar för att kunna avgöra om artbestämningen kan anses vara korrekt eller inte. Tjänsterna är ett bra vägledande verktyg men bör inte användas utan komplement då medborgardatans trovärdighet är viktig för att kunna bilda sig en verklighetstrogen uppfattning om naturens status för att i sin tur kunna bedriva effektiv naturvård.

As a consequence of the rapid development of artificial intelligence, the interest of species has been able to spread to a bigger audience. Today several image recognition softwares provide their users with species identification using the user's own picture of the organism. In this study, a selection of these softwares have been studied to investigate their reliability concerning species identification. The selected services are: Artsorakel, Artfakta ”Sök med bild” (”Search with image”), Picture Insect: Bug Identifier, ObsIdentify, Seek, and Google Lens. The study has focused on the identification of moths because of my own interest in the organisms as well as their importance as pollinators.

Moths were collected using light trapping and then photographed. The pictures have been used to generate a species identification from the selected services, meanwhile, a lab identification has been done to act as a reference to the results from the image recognition services. The results from the services have been reviewed concerning their correctness and usefulness hence only results with a certain level of taxonomical accuracy and certainty have been approved.

The service's performance varies a lot with the proportion of accurate results varying from 36 % to 100 % and the proportion of approved results (regarding taxonomical accuracy and certainty) varying from 22 % to 100 %. Two of the services performed significantly worse compared to the rest: Seek concerning approved results hence the consistently low taxonomical accuracy, and Google Lens which underperformed concerning correct results. The rest of the services can not be ranked with certainty. The broader conclusion shows that the responsibility lies upon the users of image recognition services to do the needed research to be able to judge the identification's correctness. Image recognition services serve as a great indicative tool but should not be used without complement since reliable citizen data is important to be able to form an honest idea of the status of nature and in turn conduct effective nature conservation.