Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

När samhället genomgår allt snabbare förändringar utmanas etablerade begrepp och processer inom fysisk planering – särskilt den urbana normen som länge dominerat hållbar utveckling, gestaltningspraxis och bostadsförsörjning. Denna avhandling utforskar alternativa sätt att möjliggöra hållbar och inkluderande landsbygdsutveckling genom att ge
lokalsamhällen större inflytande i planerings- och genomförandeprocesser mot en önskad framtid. Studien tillämpas i den lilla orten Älghult i Uppvidinge kommun, som även fungerar som den första pilotbyn i det regionala utvecklingsinitiativet By2030. Målet är att skapa en plattform där lokala drömmar och offentliga visioner kan mötas och utvecklas tillsammans.
För att stödja detta utvecklades en ny metod kallad Drömfångaren, för att samla in och visualisera lokala önskemål och idéer i form av ett diskussionsbaserat
planeringsverktyg, kallat Drömtydaren. I denna pilotstudie
utformas och tillämpas metoden för att kartlägga invånarnas drömmar och reflektioner. Resultatet omfattar hela den metodologiska tillämpningen, inte bara diskussionsverktyget ”Drömtydaren”. Metoden ger en genuin bild av Älghults historia, nutid och möjliga framtid, baserad på hur invånarna ser på orten socialt, kulturellt och som en plats att bo på. Trots att materialet bygger på ett begränsat antal samtal, blottläggs viktiga aspekter som engagerar människor i olika åldrar och antyder en möjlig gemensam
dröm där lokala, kommunala och regionala nivåer kan samverka.
Slutsatsen är att en sådan samverkan är möjlig, men kräver en förnyad förståelse för hur framtidsscenarier formas – och av vem. När lokala drömmar erkänns kan landsbygdens identitet träda fram som en egen berättelse, med egna värden och särdrag. Om dessa behandlas som grundläggande i framtidsskapandet kan landsbygdsutveckling bli långsiktig,
demokratisk, visionär och handlingsinriktad. Allt kretsar kring frågan:
”Vilken framtid vill vi leva i?”

As society undergoes increasingly rapid transformation, established concepts
and processes in spatial planning are being challenged—particularly
the urban norm that has long dominated sustainable development,
design practices, and housing provision. This thesis explores alternative
ways to enable sustainable and inclusive rural development by giving local
communities greater influence in planning and implementation processes
toward a desired future. The study is applied in the rural town of Älghult,
in the municipality of Uppvidinge, which also serves as the first pilot village
in the regional development initiative By2030. The aim is to create a platform
where local dreams and public visions can meet and evolve together.
To support this, a new method called Drömfångaren (”The Dreamcatcher”)
was developed to collect and visualize local desires and ideas in the form
of a discussion-based planning tool. In this pilot study, the method is both
designed and implemented to map residents’ dreams and reflections.
The outcome includes the full methodological application, not merely
the discussion tool—referred to as Drömtydaren (”The Dream Interpreter”).
It offers a genuine picture of Älghult’s history, present, and potential
future, based on how residents view the town socially, culturally, and as a
place to live. Though built on a limited number of conversations, it reveals
key aspects that engage people of various ages and suggests a possible
shared dream where local, municipal, and regional levels could align.
The conclusion is that such alignment is possible, but requires a renewed
understanding of how future scenarios are shaped—and by whom. When
local dreams are acknowledged, rural identity can emerge as a distinct
narrative, with its own values and traits. If these are treated as essential
to future-making, rural development can become long-term, democratic,
visionary, and action-oriented. It all revolves around the question:
”What kind of future do we want to live in?”