Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

De pågående klimatförändringarna har bidragit till en gradvis förlängd växtsäsong i Sverige. Mellan åren 2011 och 2024 var växtsäsongen i genomsnitt 12 dagar längre jämfört med för 100–150 år sedan. Temperaturökningen har främst skett under vintern och våren, vilket har resulterat i färre och kortare köldperioder. Vintern är en kritisk period för svenska vallar, eftersom de riskerar att utvintra. Detta minskar vallens uthållighet och leder till att den måste läggas om oftare, vilket innebär ökade kostnader i form av både tid och resurser. Syftet med denna litteraturstudie är att öka förståelsen för hur olika faktorer påverkar vallens övervintring. Vall är den gröda som odlas på störst areal i Sverige, och för att den ska klara vintern och återuppta tillväxten på våren är inlagrad reservnäring, bestående av kolhydrat- och kväveföreningar, en avgörande faktor.
Under hösten inleds härdningsprocessen som respons på sjunkande temperaturer och kortare dagar. Denna process innebär flera fysiologiska förändringar som ökar växternas motståndskraft mot kyla. Trots detta kan vallen drabbas av utvintringsskador, dessa delas in i abiotiska och biotiska skador. Flera skötselfaktorer påverkar vallens övervintring, däribland tidpunkt för sista skörd, antal skördar, bete, stubbhöjd, gödsling och klimat. Resultatet tyder på att det finns en kritisk period, som ofta infaller i september, då skörd är olämplig. Därför bör skörden ske antingen tidigare eller senare. Den kritiska perioden för sista skörd är kopplad till när växtens tillväxt upphör, vilket varierar mellan år och plats. Valet av skördetidpunkt innebär dock både för- och nackdelar. En tidig skörd kan leda till allvarligare angrepp av utvintringssvampar eftersom mer förna lämnas kvar, men samtidigt kan den kvarvarande biomassan fungera isolerande och skydda tillväxtpunkten mot kyla. En sen skörd kan däremot orsaka markpackning, eftersom tunga maskiner körs på blöt mark.
Hög stubbhöjd, minskad kvävegödsling och ökad kaliumgödsling har visat sig gynna vallens övervintring. Samtidigt väntas klimatförändringarna påverka förutsättningarna för övervintring. Varmare höstar gör att härdningsprocessen sker vid kortare dagslängd och således vid en lägre fotosyntesaktivitet, vilket kan leda till sämre frosttålighet.
Det finns ett behov av fortsatt forskning inom området, eftersom många av de studier som ligger till grund för nuvarande rekommendationer är gamla och inte tar hänsyn till pågående klimatförändringar. För att ge lantbrukare aktuella och relevanta råd behövs ny forskning om hur vallens övervintring påverkas av förändrade odlingsförutsättningar.

The ongoing climate change has led to an extended growing season in Sweden. Between 2011 and 2024, the growing season was on average 11 days longer compared to 100–150 years ago. The temperature increase has primarily occurred during winter and spring, resulting in fewer and shorter cold periods. Winter is a critical period for Swedish leys, as they are at risk of suffering winter damage. This decreases the persistence and increases the need for resowing, which in turn leads to higher costs in terms of both time and money. The aim of this literature review is to enhance the understanding of how different factors influence the overwintering of ley. Ley covers the largest agriculture area in Sweden, and in order to survive the winter and resume growth in spring, stored reserves are crucial. These reserves consist of carbohydrates and nitrogen compounds. During autumn, the hardenings process begins in response to decreasing temperatures and shorter days. This process involves several physiological changes that increase the plants´ resilience to low temperatures. Despite this, ley can still suffer from winterkill damage, which can be classified as either biotic or abiotic.
Several factors affect the overwintering of ley, including the timing of the last harvest, the number of harvests, grazing, stubble height, fertilisation, and climate conditions. The results indicate that there is a critical period where harvesting is unsuitable, most often occurring in September. The period is associated with the cessation of plant growth, though the exact timing of its end varies by year and location. However, both early and late harvesting have advantages and disadvantages. An early harvest can increase the risk of severe infections by overwintering fungi due to a higher amount of dead plant material. On the other hand, the remaining biomass can act as insulation and protect the growing point from cold spells. A late harvest, however, can cause soil compaction, as heavy machinery operates on wet ground. Taller stubble, decreased nitrogen fertilisation, and increased potassium fertilisation have been shown to promote the overwintering of ley. At the same time climate change is expected to further affect the conditions for overwintering. Warmer autumns result in the hardening process occurring at shorter day lengths and thus at a lower photosynthetic activity, which may lead to reduced frost tolerance.
There is a need for continued research in this field, as many of the studies forming the basis of current recommendations are outdated and do not account for the ongoing climate changes. In order to provide farmers with relevant and up-to-date recommendations, further studies are needed to investigate how ley is affected by changing farming conditions.