Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Sveriges säkerhetsläge har genomgått omfattande förändringar under det senaste decenniet, vilket har resulterat i att civil beredskap inom samhällsplaneringen aktualiserats. Uppsatsen undersöker hur planerare arbetar med frågor kopplade till civil beredskap och kritisk infrastruktur utifrån Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) riktlinjer. Mer specifikt fokuserar den på planeringen av Lunds nya sjukhusområde, ett stadsutvecklingsprojekt som klassificeras som kritisk infrastruktur och därmed kräver hög grad av robusthet och resiliens. Syftet med studien är att skapa ett kunskapsunderlag för att förstå planerarens arbete med givna riktlinjer för beredskapsfrågor i
planeringen för Lunds nya sjukhusområde. Empirin har samlats in genom en litteraturstudie, dokumentanalys samt semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner från Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne, Lunds kommun och MSB.

Studiens resultat visar att planerare efterfrågar tydliga riktlinjer vid planering för civil beredskap
och kritisk infrastruktur, samt ökad kunskap att tolka riktlinjer och vägledningar. Det visar även att MSB:s vägledningar erbjuder ett ramverk för att planering av civil beredskap, däremot finns det ett glapp mellan intention och faktisk tillämpning. Intervjupersonerna upplever bland annat att vägledningarna kan vara svåra att tolka och tillämpa i sin lokala kontext, samt att det till viss del saknas kompetens inom området hos vissa aktörer. Det är faktorer som kan sägas påverka planerarnas handlingsutrymme i arbetet med beredskapsfrågor. Vidare visar studiens resultat att planerarens handlingsutrymme styrs av ett flertal yttre förutsättningar såsom nedmonteringen av det civila försvaret i samband med Kalla krigets slut, MSBs riktlinjer, lagstiftning och politiska beslut.

Sweden's national security situation has undergone extensive changes over the past decade, which has resulted in civil emergency preparedness in urban planning being revitalised. The paper examines how planners work with issues related to civil preparedness and critical infrastructure based on the guidelines of the Swedish authority Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). More specifically, it focuses on the planning of Lund's new hospital area, an urban development project that is classified as critical infrastructure and thus requires a high degree of
robustness and resilience. The purpose of the study is to create a knowledge base to understand the
planner's work with given guidelines for emergency preparedness issues in the planning of Lund's
new hospital area. The empirical data has been collected through a literature study, document analysis and semi-structured interviews with officials from Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne, Lund Municipality and MSB.

The results of the study show that planners demand clear guidelines when planning for civil emergency preparedness and critical infrastructure, as well as increased knowledge to interpret guidelines and guidance. It also shows that MSB's guidelines offer a framework for civil emergency planning, but there is a gap between intention and actual application. The respondents feel that the guidance can be difficult to interpret and apply in their local context, and that some actors lack expertise in the area. These are factors that can be said to affect the planners' room for manoeuvre in their work on preparedness issues. Furthermore, the study's results show that the planners' scope for action is governed by a number of external conditions such as the dismantling of civil defense in connection with the end of the Cold War, MSB guidelines, legislation and political decisions.