Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Intresset för hyggesfritt skogsbruk växer, men den praktiska användningen av metoderna är fortsatt låg. De enskilda skogsägarna äger nästan hälften av Sveriges skogsmark och har således en avgörande roll i hur skogen utvecklas och vilka värden som prioriteras.

Hyggesfritt skogsbruk lyfts ofta fram som positivt för bland annat sina ekologiska fördelar, samtidigt som skogen också är central i den gröna omställningen. Hur skogen ska brukas är därför en komplex fråga, där ett mer diversifierat skogsbruk med utrymme för olika skötselmetoder är en lösning. För att skapa incitament för varierade brukningsmetoder krävs ökad förståelse för skogsägarnas värderingar och beslutsprocess vid val av skötsel.

Denna studie undersöker vilka faktorer som påverkar de enskilda skogsägarnas användning av hyggesfritt. Genom kvalitativa intervjuer kartlades både deras värderingar och yttre förutsättningar som påverkat valet av skötselmetod. Den insamlade empirin analyserades därefter med hjälp av studiens teoretiska ramverk.

Resultaten visar att miljövärderingar och ekologiskt ansvar ofta ligger bakom intresset för hyggesfritt, men att det inte alltid leder till handling. Ekonomin framstod både som ett hinder och som förenligt med hyggesfria metoder, medan upplevd kontroll var avgörandet för beslutet. Mer erfarna skogsägare litade på sin egen kunskap, medan nyare i högre grad sökte information och rådgivning. Samtidigt skapade bristen på praktiska exempel och tillförlitlig information osäkerhet. Hyggesfritt upplevdes som mer arbetskrävande och eget arbete sågs ofta som en förutsättning, där tilltron till externa aktörers kunskap om hyggesfritt var låg hos de hyggesfria brukarna. Sammanfattningsvis formas beslut om hyggesfritt av en kombination av värderingar, praktiska förutsättningar och ekonomiska överväganden.

The interest in Continuous Cover Forestry (CCF) is growing, but the practical application of these methods remains limited. The private forest owners in Sweden own nearly half of the country’s forest land, giving them a crucial role in how the forest develops and which values are prioritized.
CCF is often viewed positively, for instance for its ecological benefits, while forests also play a central role in the green transition. How forest should be managed is a complex question, where a more diversified forestry practice that allow for varied silvicultural methods are proposed as one solution. To create incentive for diverse management methods, a deeper understanding of forest owner’s values in relation to their management choices is needed.
This study investigate which factors influence private forest owners use of CCF methods. Through qualitative interviews, both their values and the external conditions that affecting their management decisions where examined. The collected data were then analysed using the study’s theoretical framework.
The results show that environmental values and ecological responsibility often underpin the interest in CCF, although this does not always translate into action. Economic considerations emerged both as a barrier and as compatible with CCF practices, while perceived control was decisive in the decision-making process. More experienced forest owners relied on their own knowledge, whereas newer owners were more likely to seek information. At the same time, the lack of practical examples and reliable information created uncertainty. CCF was perceived as more labour-intensive and personal involvement was often seen as a prerequisite. Trust in extern actor’s knowledge of CCF was low among those practicing it. In summary, decisions regarding CCF are shaped by a combination of values, practical conditions and economic considerations.