Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Renkavle (Alopecurus myosuroides) är ett ökande problem i svenska
sockerbetsodlingar, där dess konkurrenskraft och utvecklade herbicidresistens kan
orsaka betydande skördeförluster. Behovet av integrerade strategier för
ogräsbekämpning är stort, särskilt i fält där den kemiska behandlingen förlorat
effektivitet. Syftet med denna studie var att undersöka hur kombinationen av
kemiska och mekaniska bekämpningsmetoder påverkar kontrollen av renkavle,
särskilt i resistenta populationer, samt att utvärdera betydelsen av
behandlingstidpunkt.
Studien genomfördes som ett fältförsök i Mörarp under växtsäsongen 2024 på en
sandig lättlera med cirka 15 % lerhalt. Fem behandlingsled analyserades, där en
standardmässig herbicidbehandling kompletterades med herbiciden Select Plus
applicerad vid tre olika tidpunkter: en vecka (T3), två veckor (T4) och tre veckor
(T5) efter utvecklingsstadium BBCH 11-12. I en av behandlingarna kombinerades
herbicidbehandlingarna med manuell radrensning. (Select Plus T3 Rad).
Datainsamlingen omfattade mätningar av vikt och antal renkavleplantor samt
örtogräsvikt.
Resultaten visade att Select Plus T3 Rad (led 9) uppvisade den bästa
bekämpningseffekten av renkavle, med lägre biomassa och färre plantor jämfört
med Select Plus T3(led 4). Detta tyder på att en kombination av kemisk och
mekanisk bekämpning kan vara mer effektiv än enbart kemisk behandling vid
samma tidpunkt. Bland behandlingsleden utan mekanisk bekämpning gav Select
Plus T4 (led 6), där Select Plus behandlingen utfördes 14 dagar efter BBCH 11–
12, den största reduktionen av renkavlens biomassa. Det är tydligt att enbart
kemisk bekämpning inte alltid ger önskad effekt. Till exempel visade Select Plus
T5 (led 3), där Select Plus behandlingen utfördes 21 dagar efter BBCH 11–12,
den lägsta reduktionen av renkavle bland de behandlade leden. I detta fall var
mängden renkavle högre än i flera andra led, trots att behandling genomfördes.
Detta tyder på att behandlingstidpunkten kan ha haft en begränsad effekt i just
detta led. Resultaten från försöket tyder på att mekanisk bekämpning kan
förstärka effekten av kemisk behandling, och att behandlingstidpunkten för Select
Plus kan ha en viss betydelse för ogräskontrollen.
Diskussionen pekar på att integrerade strategier är avgörande för att hantera
renkavle i sockerbetor, särskilt för att minska risken för ytterligare
resistensutveckling. Kombinationen av kemisk och mekanisk bekämpning,
tillsammans med rätt tajming, kan förbättra både den omedelbara ogräskontrollen
och den långsiktiga hållbarheten i sockerbetsodling.

Black grass (Alopecurus myosuroides) is an increasing problem in Swedish sugar
beet cultivation, where its competitiveness and developed herbicide resistance can
cause significant yield losses. The need for integrated weed management
strategies is substantial, especially in fields where chemical control has lost
effectiveness. The aim of this study was to investigate how the combination of
chemical and mechanical control methods affects the management of black grass,
particularly in resistant populations, and to evaluate the importance of treatment
timing.
The study was carried out as a field trial in Mörarp during the 2024 growing
season on a sandy loam soil with approximately 15% clay content. Five
treatments were analyzed, where a standard herbicide treatment was supplemented
with the herbicide Select Plus applied at three different timings: one week (T3),
two weeks (T4), and three weeks (T5) after growth stage BBCH 11–12. In one of
the treatments, the herbicide applications were combined with manual row
weeding (Select Plus T3 Rad). Data collection included measurements of the
weight and number of blackgrass plants as well as total weed biomass. The results
showed that Select Plus T3 Rad (treatment 9) showed the best control effect of
black grass sedge, with lower biomass and fewer seedlings compared to Select
Plus T3 (treatment 4). This suggests that a combination of chemical and
mechanical control may be more effective than chemical treatment alone at the
same time. Among the experimental treatments without mechanical control,
treatment 6, where the Select Plus application was carried out 14 days after
BBCH 11–12, gave the greatest reduction in black grass sedge biomass. It is clear
that chemical control alone does not always give the desired effect. For example,
in treatment 3, where the Select Plus application was carried out 21 days after
BBCH 11–12, showed the lowest reduction in black grass sedge among the
treatments in the study. In this case, the amount of black grass sedge was higher
than in several other treatments, despite the fact that an additional herbicide
application was carried out. This suggests that the timing of the herbicide
application may have had a limited effect in this particular treatment. The results
from this study indicate that mechanical weed control can enhance the effect of
chemical treatment and that the timing of Select Plus applications may play a role
in weed control effectiveness.
The discussion highlights that integrated strategies are crucial for managing black
grass in sugar beet cultivation, particularly to reduce the risk of further resistance
development. The combination of chemical and mechanical control, together with
proper timing, can improve both immediate weed suppression and the long-term
sustainability of sugar beet production.