Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med denna studie var att undersöka hur ridlärare och tränare i Sverige definierar, upplever och applicerar begreppet hästvälfärd i sin undervisning. Studien ämnade även att belysa hur utbildningsnivå och yrkeserfarenhet påverkar dessa uppfattningar samt hur tränare och ridlärare hanterar balansen mellan elevens utveckling och hästens behov. Detta är särskilt relevant i en tid då ridsportens legitimitet och social license to operate allt oftare ifrågasätts i samhällsdebatten och i sociala medier. Studien baseras på en kvalitativ intervjustudie med åtta ridlärare och tränare av olika åldrar, kön, utbildningsnivå och från olika geografiska områden i Sverige. Intervjuerna analyserades med tematisk innehållsanalys för att identifiera gemensamma teman och mönster i respondenternas resonemang.
Resultatet visar att hästvälfärd är en central del i ridlärarnas och tränarnas yrkesroll. Samtliga respondenter definierade begreppet med utgångspunkt i hästens individuella behov, såsom fysisk hälsa, socialt umgänge och återhämtning. Dock varierade fokusområden då vissa betonade ridning och träning medan andra fokuserade på stallmiljö och hästhållning i vardagen. Det fanns en tydlig kollektiv syn, där uttrycket "vi inom ridsporten" ofta användes för att uttrycka det gemensamma ansvaret för hästvälfärden.
En återkommande aspekt var betydelsen av kommunikation, med både elever, kollegor och hästägare. Kommunikationen ansågs som ett avgörande verktyg för att främja hästvälfärden. Flera av respondenterna beskrev vikten av att stå fast vid sina värderingar även i svåra sammanhang. Flera menade också att erfarenhet spelar en avgörande roll för att kunna ta ställning i etiskt laddade situationer.
Studien visar också att utbildning påverkar hur välfärdsbegreppet formuleras. De med högre utbildningsnivå tenderade att använda ett mer vetenskapligt språk och refererade till aktuell forskning. Respondenter med lång yrkeserfarenhet uppvisade en större trygghet i att stå upp för sina principer, även i svåra situationer. Sociala medier och samhällets granskning av ridsporten beskrevs både som positiva drivkrafter för förändring och som källor till oro. En del respondenter uttryckte en rädsla för att bli missförstådda eller uthängda, vilket påverkar undervisningsklimatet. Samtidigt lyftes sociala medier fram som viktiga för att öka medvetenhet och sprida goda exempel.
Studien visar att ridlärare och tränare aktivt omsätter sina värderingar kring hästvälfärd i praktisk undervisning. Respondenterna definierar begreppet hästvälfärd som att tillgodose hästens naturliga behov och se varje individs enskilda behov. Detta sker i praktiken genom individanpassning för hästarna av träning och hästhållning, medveten elevhantering samt ett starkt etiskt förhållningssätt som präglar både umgänget med hästarna och det pedagogiska arbetet med elever. Studien visar också en kollektiv medvetenhet där många ser sig som en del av ”vi inom ridsporten”, vilket är ett uttryck för viljan att påverka hela sporten i en mer etisk och hållbar riktning. Hästvälfärd ses som ett icke-förhandlingsbart område där ridlärare och tränare anser sig bära ett mycket stort ansvar, inte bara för hästarna i sin närhet utan också för att forma framtidens hästmänniskor.

This study investigates how riding instructors and trainers in Sweden define, experience, and
implement the concept of horse welfare in their teaching practices. It also explores how
professional education and years of experience influence their views, and how they balance the
development of students with the needs and well-being of horses.
The study was conducted through semi-structured interviews with eight professionals from various
regions in Sweden, differing in age, gender, and educational background. The data was analyzed
using thematic content analysis to identify patterns and recurring themes in participants' narratives.
The results show that horse welfare is perceived as a central component of the professional
identity of instructors and trainers. While all participants emphasized the importance of meeting
the horse's individual needs, the focus varied from daily care and stable environment to training
and competition management. Many highlighted the importance of making thoughtful choices in
everyday teaching to ensure a positive experience for both horse and rider.
Instructors emphasized the need to explain not just what to do, but why and how, in order to
enhance students’ understanding and decision-making skills. Several respondents also discussed
the ethical dilemmas involved in student-horse relationships and stressed the importance of
standing by one’s professional values, even if it means losing students.
Participants described a growing collective awareness, using phrases like “in equestrian sport”,
which suggests a shared responsibility for shaping a more sustainable and ethically defensible
future for the sport. However, generational differences and varying levels of education were noted
as potential barriers to this change.
The study shows that riding instructors and trainers actively translate their values regarding equine
welfare into practical teaching. The respondents define the concept of equine welfare as meeting
the horse’s natural needs and recognizing each individual’s specific requirements. In practice, this
is achieved through individualized training and horse management, conscious student interaction,
and a strong ethical approach that characterizes both the handling of horses and the pedagogical
work with students. The study also highlights a collective awareness, where many identify as part
of "we within equestrian sports", a reflection of their desire to influence the entire sport in a more
ethical and sustainable direction. Equine welfare is viewed as a non-negotiable area, where riding
instructors and trainers see themselves bearing great responsibility, not only for the horses in their
care but also for shaping the horse people of the future.