Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ek, Quercus robur, är en nyckelart i södra Sverige, och stora delar av Europa, och det är få trädslag som har så många arter knutna till sig som eken. Detta är en litteraturstudie som har undersökt hur ekens antal och habitatkvalitet förändrats de senaste hundra åren, ekanknutna insekters relation till ekmiljöerna och hur skötsel påverkar biologisk mångfald i ekmiljöer. Ek har länge stadigt minskat i Sverige och på grund av igenväxning och habitatfragmentering har många vedlevande skalbaggar knutna till ek fått sämre förutsättningar och minskat i antal och utbredning. Under en eks livstid förändras sammansättningen av insekter som lever i trädet, och olika grupper av insekter är beroende av olika strukturer och mikrohabitat som bildas i trädet. Något som är gemensamt för många ekanknutna insekter är att de behöver solbelyst ved och att de trivs i det stabila klimat som håligheter i veteranträd erbjuder. Många insekter knutna till ek har dålig spridningsförmåga och är därför väldigt känsliga för habitatfragmentering. Flera ekanknutna skalbaggar är beroende av de håligheter med mulm som bildas i äldre ekar. Det tar lång tid innan dessa mikrohabitat bildas och på många platser är det ett för stort glapp mellan dagens hålträd och de träd som ska bli hålträd i framtiden vilket innebär att många arter riskerar att försvinna lokalt när de ekar som är hålträd idag inte längre är beboliga. För att yngre ekar snabbare ska utveckla de viktiga strukturer som förknippas med äldre träd kan man använda sig av en skötselmetod som kallas veteranisering. En annan skötselåtgärd som är viktig för den biologiska mångfalden i ekmiljöer är att öppna upp runt ekarna för att förbättra solinstrålning.

Oak, Quercus robur, is a keystone species in south of Sweden, and big parts of Europe, and few tree species have as many species connected to it as the oak. This is a literature study that has explored how the abundance of oaks and the habitat quality has changed over the recent centuries, oak associated insects relation to the oak environments and how management affects biodiversity in oak environments. Oaks have long been steadily declining in Sweden, and due to overgrowth and habitat fragmentation, many saproxylic beetles associated with oak have faced worsening conditions and have decreased in both abundance and distribution. Over the course of an oak’s lifetime, the composition of insects living in the tree changes, and different groups of insects depend on various structures and microhabitats that form within the tree. A common feature for many oak-associated insects is their need for sun-exposed wood and their preference for the stable climate that hollows in veteran trees provide. Many insects associated with oak have poor dispersal ability and are therefore highly sensitive to habitat fragmentation. Several oak-associated beetles depend on the hollows with wood mould that form in older oaks. These microhabitats take a long time to develop, and in many places there is too large a gap between today’s hollow trees and the trees that will become hollow in the future. This means that many species risk disappearing locally when the oaks that are currently hollow trees are no longer habitable. To help younger oaks develop the important structures associated with older trees more quickly, a management method called veteranisation can be used. Another management action that is important for biodiversity in oak environments is to open up the area around oaks to improve sunlight exposure.