Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Jordbruksmark är ur ett mänskligt perspektiv en icke förnybar resurs som vi måste hushålla med för att säkra de ekosystemtjänster som den tillhandahåller. Samtidigt tas allt mer jordbruksmark i anspråk för städers möjlighet att expandera och tillgodose bostadsbehovet till en växande stadsbefolkning. Parallellt försvinner stora mängder jordbruksmark runt om i världen på grund av torka och ökenspridning, processer som förväntas öka till följd av klimatförändringarna. Den minskade tillgången på jordbruksmark hotar det globala livsmedelssystemet och riskerar att försämra förutsättningarna för en trygg livsmedelsförsörjning. Sverige är inte ett undantag från denna utveckling. Redan år 2015 varnade jordbruksverket för att det saknades 0,1 hektar jordbruksmark per person per år i landet och året innan beräknade de att runt 70 000 hektar jordbruksmark har tagits i anspråk för tätorter och städers utvidgning sedan år 1960. En siffra som ökat sedan mätningen gjordes. Bland de län som exploaterat mest på jordbruksmark finns Skåne vilket är särskilt problematisk eftersom de rymmer Sveriges bördigaste åkermarker.

Trots befintliga lagar och flertalet varningar från myndigheter och organ så fortsätter exploateringen. Bland annat varnar FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation att världens jordbruksmark behöver producera uppemot 50 % mer år 2050 för att möta efterfrågan och EU uppmanar sina medlemsländer att avstå exploatering på jordbruksmark och istället fokusera på att bygga på redan ianspråktagen mark. De båda varnar även för att globala kriser såsom konflikter, krig och pandemier kan ge allvarliga konsekvenser för det globala livsmedelssystemet. Sveriges regering har uppmärksammat detta vilket märks tydligt i den senaste Livsmedelsstrategin där de trycker på att öka både Sveriges inhemska livsmedelsproduktion och landets livsmedelsberedskap.

Denna studie syftar till att undersöka hur beslutsfattande organ och myndigheter förhåller sig till bevarande av jordbruksmark och exploatering. Dessutom görs en exempelstudie av Kävlinge kommun för att undersöka ett praktiskt exempel på hur jordbruksmark kan hanteras i den fysiska planeringen och vilka intressekonflikter som kan uppstå mellan en värdefull resurs och bebyggelseutveckling.

Agricultural land is from a human perspective a non-renewable resource that we must conserve to secure the ecosystem services it provides. At the same time, more and more agricultural land is being used to enable cities to expand and meet the housing needs of a growing urban population. At the same time, large amounts of agricultural land around the world are disappearing due to drought and desertification, processes that are expected to increase as a result of climate change. The reduced availability of agricultural land threatens the global food system and risks deteriorating the conditions for a secure food supply. Sweden is no exception to this development. As early as 2015, the Swedish Board of Agriculture warned that there was a shortage of 0.1 hectares of agricultural land per person per year in the country, and the year before they estimated that around 70,000 hectares of agricultural land had been used for urban areas and urban expansion since 1960. A figure that has increased since the measurement was made. Skåne is among the counties that have exploited the most agricultural land in Sweden which is particularly problematic because it contains the country's best and fertile agricultural land.

Despite existing laws and several warnings from authorities and agencies, the exploitation continues. Among other things, the UN Food Federation warns that the world's agricultural land needs to produce up to 50 % more by 2050 to meet the demand, and the EU calls on its member states to avoid exploiting agricultural land and instead focus on building on already claimed land. Both agencies also warn that global crises such as conflicts, wars and pandemics can have serious consequences for the global food system. Sweden's government has paid attention to this, which is clearly visible in the latest Food Strategy, where they push to increase both Sweden's domestic food production and the country's food preparedness.

This study aims to examine how decision-making agencies and authorities relate to the preservation of agricultural land and exploitation. In addition, an example study of Kävlinge municipality is carried out to investigate a practical example of how agricultural land can be managed in the physical planning and which conflicts of interest can arise between a valuable resource and housing development.