Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Växters samevolution med mega-herbivorerna efter den senaste istiden gjorde att vissa växter anpassade sig till en störningsregim av bete och trampning. När mega-herbivorerna dog ut tog människans jordbruk med slåtterängar och betesmarker över dess roll i ekosystemet och förvaltade det så i hundratals år. Den fortsatta samevolution med slåtter och bete (hävden) gjorde att vissa växter klarade störning och begränsad tillgång av näring bättre än andra växter. De växter benämns för dess egenskaper till positiva signalarter. De som inte klarade störning och fick konkurrensfördelar med ökad tillgång på näring benämns för dess egenskaper till negativa signalarter.
Syftet med studien är att undersöka om det finns något samband mellan förändrad hävd och förändrad förekomsten av både positiva- och negativa signalarter. Där hypoteserna är att:
- om hävden ökar, ökar positiva signalarter och minskar negativa signalarter,
- om hävden minskar, ökar negativa signalarter och minskar positiva signalarter.
De positiva signalarter som ingår i studien är skallerarter (Rhinanthus L) och gulmåra (Galium verum). Negativa signalarter i studien är älggräs (Filipendula ulmari) och midsommarblomster (Geranium sylvaticum). All data är hämtad från databasen-TUVA, vilket innehåller inventeringar från totalt 85 000 lokaler i 258 500 hektar ängs-och betesmarker.
Urval och statistisk analys gjordes i Excel. Urvalet gjordes från två inventeringar för varje art vid varje enskild lokal, där hävdstatus och artförekomst sorterades ut. Urvalet arrangerades i korstabeller för varje art och testades med ett chi-två-test för oberoende för samband mellan hävd och artförekomst.
Resultaten var väldig spridda mellan arterna, hypoteserna stämde in delvis på två arter, skallerarter och älggräs. Utöver dem stämde inte någon hypotes med resultaten.
Att resultaten inte stämde med hypoteserna kan bero på flera olika orsaker. Några orsaker kan bland annat vara för tidig slåtter, för lågt eller för högt betestryck, lokalen har genom gått en naturvårdbränning innan inventering, konkurrens inom grupper av negativa signalarter i lokalen, konkurrens inom grupper av positiva signalarter i lokalen, ökad näringsbelastning från nedbrytning av organiskt material vid restaurering mm.
Dynamiken i ängs- och betesmarker gör att tidsperspektiven blir långa, varav därför det skulle ge ett mer tillförlitligt resultat om samma studie görs om efter en tredje inventering gjorts.

The coevolution of plants with megaherbivores after the last ice age led to some plants adapting to a disturbance regime characterized by grazing and trampling. When the megaherbivores died out,
human agriculture, including hay meadows and pastures, took over their role in the ecosystem and managed it for hundreds of years. The continued coevolution with hay and grazing (management) meant that some plants coped with disturbance and limited access to nutrients better than other plants. These plants are called positive indicator species for their characteristics. Those that canot cope with grazing disturbance, and gain competitive advantages with increased access to nutrients are called negative indicator species.
The purpose of the study is to investigate whether there is any connection between changed habitat and changed occurrence of both positive and negative signal species. Where the hypotheses are that:
- if habitat increases, positive signal species increase and negative signal species decrease,
- if habitat decreases, negative signal species increase and positive signal species decrease.
The positive signal species included in the study are rattle species (Rhinanthus L) and lady's bedstraw (Galium verum). Negative signal species in the study are meadowsweet (Filipendula ulmaria) and wood cranesbill (Geranium sylvaticum). All data is taken from the TUVA database, which contains inventories from a total of 85,000 premises in 258,500 hectares of meadows and pastures.
Selection and statistical analysis were done in Excel. The selection was made from two inventories for each species at each location, where the status of the species and the species occurrence were selected. The selection was arranged in cross-tabulations for each species and tested with a chi-square test for independence for the relationship between management and species occurrence.
The results were very widespread among the species; the hypotheses were partially correct for two species, rattles and meadowsweet. Beyond them, no hypothesis was accurate with the results.
The fact that the results did not match the hypotheses may be due to several different reasons. Some reasons may include mowing too early, grazing pressure that is too low or too high, the site having undergone a conservation burn before the inventory, competition within groups of negative signal species in the site, competition within groups of positive signal species in the site, nutrients released from dead roots during restoration, etc.
The dynamics of meadows and pastures mean that time perspectives are long, which is why it would give a more reliable result if the same study were done after a third inventory has been carried out.