Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Detta kandidatarbete undersöker hur väl skolmåltider i grundskolan uppfyller elevers behov av energi och näring under en skoldag. Detta i förhållande till Livsmedelverkets nationella riktlinjer som förmedlar att skolmåltiden ska täcka minst 30% av det dagliga behovet. Arbetet utgår från frågeställningen, Hur står sig riktlinjerna för mat i skolan mot elevernas behov av energi och näring under skoldagen? Detta med fokus på vidare undersökning om vilken betydelse måltidsdrycken har i sammanhanget och skillnaden i måltidens totala näringsinnehåll med eller utan mjölk. En näringsberäkning av två veckors matsedel från vald kommun har gjorts, innehållande detaljerade ingredienslistor som analyserat skollunchernas sammansättning med hjälp av programmet Dietist Net.

Två scenarier har jämförts mot varandra, ett där måltiden inkluderade ett glas mjölk och ett där måltiden inkluderade ett glas vatten.
Det resulterade i att endast flickor som drack mjölk till sin måltid nådde upp till riktlinjernas mål om att täcka 30% av det dagliga energibehovet. Energiintaget var lägre hos flickor som drack vatten, pojkar som drack mjölk och särskilt hos pojkar som drack vatten.

Analysen gav resultatet att mjölk har en positiv inverkan på intaget hos flera av näringsämnena, bland annat protein, kalcium, riboflavin och vitamin D. Fiber intaget bedömdes som tillräckligt i samtliga grupper, mycket tack vare bidraget från salladsbord och knäckebröd. Samtidigt framkom även att vissa mikronäringsämnen som järn, jod, zink och selen inte nådde upp till rekommendationerna oavsett dryck.

Slutsatsen av studien är att skolmåltiderna till viss del uppfyller näringskraven men att det finns tydliga brister som framför allt påverkar pojkar och barn som väljer bort mjölk som måltidsdryck. Studien understryker vikten av att skolmåltider kontinuerligt utvärderas och anpassas efter elevernas behov - särskilt i avseende till de nya riktlinjerna som införts våren 2025.

This bachelor’s thesis studies how well school meals in elementary school meet students' energy and nutritional needs during a school day. This is in relation to the Swedish Food Agency national guidelines that considers that school meals should cover at least 30% of the daily requirement. The work is based on the question: How do the guidelines for school meals align with students´ energy and nutritional needs during the school day? This is with a focus on further investigation into the significance of the meal drink in this context, with focus on the difference in the total nutritional content of the meal with or without milk. A nutritional calculation of two weeks' menu from a selected municipality has been done, containing detailed ingredient lists that analyzed the composition of the school lunches using the software Dietist Net.

Two scenarios have been compared with each other, one where the meal included a glass of milk and one where the meal included a glass of water. The results showed that only girls who drank milk in connection to their meal reached the guidelines' goal of covering 30% of the daily energy requirement. The energy intake was lower for girls drinking milk and boys drinking milk and especially for boys dranking water.

The analysis indicated that milk has an positive impact on the intake of several nutrients, protein, calcium, riboflavin and vitamin D. Fiber intake was estimate as sufficient in all groups, thanks to the contribution from the salad bar and crispbread. At the same time, it also emerged that certain micronutrients as iron, iodine, zinc and selenium, did not reach the recommendations regardless of the drink.

The conclusion is that the school meals to some extent meet nutritional requirements, but that there are clear failures that primarily affect boys and children who choose not to drink milk as a meal drink. The study underlines the importance of school meals being continuously evaluated and adapted to the needs of students considering the new guidelines that are planned to be introduced in 2025.