Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Dagens skogskötselsystem i Sverige domineras av trakthyggesbrukade skogar vilket påverkar skogens ekologiska och sociala värden negativt. Skogsbruket ska utgå ifrån tre värdegrunder: de sociala, ekologiska och ekonomiska värdena som ska vägas jämlikt. Det medför att nya vägar gällande skogsskötsel och skogskötselmetoder behöver finnas, främst inom ekologiskt värdefulla samt tätortsnära skogar där en omställning från trakthyggesbruk till hyggesfria metoder vore ett bra alternativ.

Problemen med omföringen från trakthyggesbruk till hyggesfritt skogsbruk är att det råder kunskapsbrist i ämnet. Osäkerheten kring hur snabbt strukturförändringar kan genomföras på olika ståndorter, vilken ekonomisk bärkraft omföringsmetoder har på längre sikt, hur olika hyggesfria metoder kan anpassas för pionjärträdslag samt vilka sociala och ekologiska värden som främjas bäst vid olika typer av omföring är frågor det råder osäkerhet kring, och som kräver vidare studier.

Syftet med kandidatarbetet var att skapa en skogsbruksplan med förslag på olika hyggesfria skötselmetoder med hänsyn till de sociala, ekologiska och ekonomiska värden för bestånden runt Skärsjön, Skinnskatteberg. Planområdet var 273 ha stort varav 230 hektar var produktiv skogsmark. Området utgjordes av ca 75% tall. Majoriteten av bestånden var mellan 55 och 75 år gamla. Den dominerande vegetationstypen var blåbärstyp, och marken klassificerades i huvudsak som frisk. De vanligaste jordartsförhållandena i planområdet var morän och områden där jordart saknas (berg i dagen). Grunden i skötselförslagen var att de speglade forskningsläget gällande ståndorts-, omförings-, och skötselmässiga aspekter.

Resultaten visade att luckhuggning och överhållen skärm blev de vanligaste rekommenderade skötselmetoderna inom planområdet. Luckhuggning rekommenderas i majoriteten av bestånden med en lövandel på över 10%. På fuktig mark rekommenderades oftast plockhuggning.

Slutsatserna är att det går att utföra en planering från trakthyggesbruk till hyggesfritt skogsbruk. Sveaskog bör implementera hyggesfri skötsel på hela området runt Skärsjön. Specifika ståndortsfaktorer har en ganska stor inverkan på valet gällande skötselmetod. Lövandelen kan öka i bestånd som luckhuggning föreslagits. En ökad acceptans gentemot skogsbruket kan vinnas om intressenter i närområdet inkluderas i planeringsfasen.

The current forest management system in Sweden is dominated by clearcut forestry (the even-aged system), which has a negative impact on ecological and social values. Forest management is based on three core values: social, ecological, and economic, which are to be weighed equally. This means that new approaches to forest management and silvicultural methods are needed, especially in peri-urban forests where a transition from clearcutting to continuous cover forestry (CCF) would be a good alternative.

However, there are challenges with transitioning to continuous cover methods. There is a lack of knowledge on the subject, and uncertainties exist regarding how quickly structural changes can be achieved on different site types, what long-term economic viability conversion methods might have, how various continuous cover methods can be adapted for pioneer species, and which social and ecological values are best promoted by different types of conversion. These are all questions that require further study.

The objective was to develop a forest management plan proposing various continuous cover silvicultural methods that take into account social, ecological, and economic values for the stands surrounding Lake Skärsjön, Skinnskatteberg. The planning area was 273 hectares, of which 230 hectares consisted of productive forest land. The area was dominated by Scots pine, covering 75% of the forested land. Most stands were between 55–75 years old. The dominant vegetation type was blueberry, the most common soil moisture class was fresh soils, and the two most common soil types were till and bedrock. The management proposals were based on the current state of research regarding site characteristics, conversion strategies, and silvicultural approaches.

The results showed that gap cutting and shelterwood with retained overstory were the most common recommended silvicultural methods within the planning area. In most areas with a broadleaf proportion exceeding 10%, gap cutting was the dominant recommended management method. Selection felling was the most common method recommended on moist soils.

The conclusions are that it is possible to carry out a planning process for the transition from clearcutting forestry to continuous cover forestry. Sveaskog should implement continuous cover management throughout the entire area surrounding Skärsjön. Specific site factors have a significant impact on the choice of silvicultural method. The proportion of broadleaf species can likely be increased through gap cutting. Greater acceptance of forestry practices can be achieved by involving local stakeholders in the area already in the planning phase.