Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Drivningskostnaderna ökar inom det svenska skogsbruket. Effektivt drivningsarbete, där ibland skördningsarbetet, är ett sätt att minska drivningskostnaderna. Kranspetsstyrning är ett system som funnits i tio år på marknaden och som sägs effektivisera drivningen. Om kranspetsstyrning verkligen leder till en tidsbesparing och därmed också till en produktivitetsökning är dock inte tidigare studerat i någon större utsträckning.

Syftet med detta examensarbete var att jämföra tidsåtgången vid användandet av kranspetsstyrning kontra konventionell kranstyrning. Studien utfördes på oerfarna skördarförare. Ett av arbetets delsyften var att undersöka om tidigare erfarenhet av skogsmaskinsarbete eller ålder har betydelse för en eventuell tidsbesparing.

En försöksbana upprättades med 13 uppmarkerade träd, där en jämförande tidsstudie genomfördes. Försöksbanan kördes tre gånger för respektive behandling. Skördaren som användes var en Komatsu 911 utrustad med Smart Crane. Skördarförarna bestod av 18 elever med varierande ålder och erfarenhet från skogsinriktningen på Uppsala yrkesgymnasium, Jälla. Utifrån de registrerade tidsåtångarna gjordes två produktivitetsberäkningar för respektive behandling.

Resultatet blev en tidsbesparing för kranspetsstyrning i intervallet 5,5 till 12,4 procent, vilket var ett signifikant resultat. Tidsbesparingen var i medeltal 9,5 procent för kranspetsstyrningen. Varken skördar- eller skotningserfarenhet eller ålder hade i studien någon signifikant betydelse på hur stor tidsbesparingen var. Produktiviteten beräknades öka i intervallet 1,6 till 4,7 procent med kranspetsstyrning, där produktiviteten i medeltal ökade med 3,3 procent.

Slutsatser från studien är att tidsåtgången för oerfarna förare minskar vid användandet av kranspetsstyrning i jämförelse med att använda en konventionell kranstyrning. Tidsbesparingens storlek verkar inte ha något samband med ålder eller tidigare erfarenhet av kranhantering för oerfarna förare. Studien visar på en ökad produktivitet med kranspetsstyrning varför denna borde implementeras fullt ut vid maskinförarutbildningar.

Harvesting costs are increasing within Swedish forestry. Efficient logging operations, including harvesting, offer one way to mitigate these costs. Boom-tip control is a crane control system that has been available on the market for a decade and is claimed to enhance operational efficiency. However, whether boom-tip control leads to time savings and increased productivity has not been extensively studied.

The objective of this bachelor´s thesis was to compare time consumption when using boom-tip control versus conventional crane control. The study was conducted with inexperienced harvester operators. A secondary aim was to investigate whether previous experience with forestry machinery or the operator´s age influenced potential time savings.

A test area with 13 marked trees was established for a comparative time study. Each treatment method was tested three times. The harvester used was a Komatsu 911 equipped with Smart Crane. The participants consisted of 18 students of varying ages and levels of experience from the forestry program at Uppsala Vocational High School, Jälla. Based on the recorded time data, productivity was calculated for each treatment.

Results showed a significant time saving with boom-tip control ranging from 5,5 to 12,4 percent, with an average of 9,5 percent. Neither previous experience in harvesting or forwarding, nor age had a significant impact on the time savings. By using boom-tip control, productivity was calculated to increase by 1,6 to 4,7 percent, with an average increase of 3,3 percent.

In conclusion, inexperienced operators can work faster when using boom-tip control compared to conventional crane control. Moreover, among novice operators, the size of time savings appears unrelated to age or experience. Given the observed increase in productivity, the implementation of boom-tip control should be considered in operator training programs.