Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Viltbetet har blivit en allt viktigare faktor som påverkar skogens struktur och trädslagsfördelning, särskilt i takt med ökande klövviltstammar. Skador från älg, rådjur samt kron- och dovhjort leder till stora ekonomiska förluster och minskad biologisk mångfald. Framför allt påverkas känsliga trädslag som tall, rönn, asp, sälg och ek. Hägn är en möjlig lösning för att skydda föryngringar men innebär höga kostnader och vissa intressekonflikter.

Syftet med denna studie är att undersöka kostnader och tekniska lösningar för vilthägn i Svealand, samt att belysa hägnens ekonomiska och ekologiska nytta. Studien bygger på litteraturstudier, sex panelintervjuer samt tre fältbesök.

Standardmetoden består av tryckimpregnerade stolpar och viltnät med mindre maskor nedtill, kompletterat med synlighetsband för att minska skador. Entreprenörer eller markägare anlägger hägnet, och god skötsel förlänger livslängden. Kostnader varierar, men uppskattas till cirka 55 000 kr/hektar. Ekonomiska jämförelser visar att hägn kan vara lönsamt över tid genom att minska tillväxtförluster.

Några slutsatser ur studien är att traditionella vilthägn är den vanligaste metoden för att skydda föryngringar i skogsbruket. Konstruktionen består av ett cirka två meter högt viltnät med tätare maskor nedtill, uppsatt på stolpar av tryckimpregnerat trä eller stål. Kostnaden för anläggning uppgår till cirka 135–175 kr per löpmeter, men stöd kan sökas med upp till 100–120 kr/löpmeter vid anläggning av ädellövskog. Hägnen bidrar till lyckade föryngringar och gynnar den biologiska mångfalden genom att möjliggöra fri utveckling av annan vegetation.

Browsing by wildlife has become an increasingly important factor affecting forest structure and tree species composition, particularly due to growing populations of large herbivores. Damage caused by moose, roe deer, red deer, and fallow deer leads to significant economic losses and reduced biodiversity. Sensitive tree species such as Scots pine, rowan, aspen, goat willow, and oak are especially vulnerable. Fencing is a potential solution to protect regeneration but entails high costs and certain conflicts of interest.

The aim of this study is to examine the costs and technical solutions for wildlife fencing in central Sweden (Svealand), and to highlight its economic and ecological benefits. The study is based on literature review, six panel interviews, and three field visits.

The standard method consists of pressure-treated posts and wildlife netting with finer mesh at the bottom, often complemented by visibility tape to reduce damage. Fences are installed by contractors or landowners, and proper maintenance extends their lifespan. Costs vary but are estimated at approximately SEK 55,000 per hectare. Economic comparisons show that fencing can be profitable over time by reducing growth losses.

The study concludes that traditional wildlife fences are the most common method for protecting forest regeneration. The typical construction is about two meters high, with finer mesh at the base, mounted on pressure-treated wooden or steel posts. Installation costs range from SEK 135–175 per meter, but subsidies of up to SEK 100–120 per meter are available for the establishment of noble broadleaf stands. Fences promote successful regeneration and benefit biodiversity by enabling the free development of understory vegetation.