Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Plantering är en skogsvårdsåtgärd som utförs i Sverige på stora skogsarealer årligen och arbetet utförs i allmänhet av entreprenörer. När planteringsarbetet har genomförts kan olika typer av inventeringar utföras för att bedöma föryngringskvalitet och behov av hjälpplantering. Det saknas kunskap om hur resultatet från olika typer av inventeringar korrelerar med andelen trakter som behöver hjälpplanteras vid återväxttaxeringen och hur olika entreprenörers planteringskvalitet varierar. I detta kandidatarbete har vi undersökt hur resultatet av planteringsentreprenörernas kvalitetsdeklaration respektive SCA:s uppföljande stickprov sammanfaller med behov av hjälpplantering vid återväxttaxering (två år efter plantering). Vi har även studerat hur entreprenörers återväxttaxeringsresultat skiljer sig åt inom olika skogsvårdsområden. För vårt arbete har vi använt data från entreprenörernas kvalitetsdeklarationer samt från SCA:s stickprov och återväxttaxering, inom olika skogsvårdsområden hos SCA (Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA). Resultatet visade att; (i) andelen trakter som hade behov av hjälpplantering vid återväxttaxering var signifikant mindre bland trakter som hade god kvalitet i kvalitetsdeklarationen; (ii) andelen trakter som hade behov av hjälpplantering var inte signifikant mindre bland trakter som hade god kvalitet i stickprovet; och (iii) entreprenörernas återväxttaxeringsresultat skilde sig åt från varandra i flera fall inom respektive skogsvårdsområde men skillnaden kunde inte härledas till hur många hektar entreprenören hade planterat. Vår slutsats är att kvalitetsdeklarationen i vissa fall kan användas för att förutsäga framtida behov av hjälpplantering och att variationen av återväxttaxeringsresultatet mellan olika entreprenörer inte är kopplat till antalet planterade hektar. Vår rekommendation är därför att säkerställa plantörernas kompetensnivå för att förbättra planteringsresultatet och minska behovet av hjälpplantering.

Planting is a silvicultural measure performed on large forest areas annually and is generally done by entrepreneurs. Different types of taxations can be performed on planted areas to evaluate the planting quality and the need of supplementary planting. There is limited knowledge on how different taxation results correlate with the need for supplementary planting and how planting quality varies among entrepreneurs. This thesis examined how well entrepreneurs' quality declarations and SCA’s random sampling coincide with the need for supplementary planting, identified during the regrowth assessment two years later. Furthermore, we studied how the result of the regrowth assessment differed between entrepreneurs within different forest management areas. We used data collected from the entrepreneur’s quality declaration, SCA’s random samples and regrowth assessment, in different forest management areas at SCA (Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA). The results showed: (i) the proportion of forest compartments that needed supplementary planting was lower among compartments with good quality in the quality declaration; (ii) the proportion of compartments that needed supplementary planting was not lower among compartments with good quality in the random sample and (iii) the entrepreneur regrowth assessment results differed from each other, albeit this could not be linked to the number of hectares planted. Our conclusion is that the quality declaration in some cases can be used to predict future need of supplementary planting and that the variation between entrepreneurs’ stems from factors beyond hectares planted. Our recommendation is to ensure planter competence to improve planting results and reduce the need of supplementary planting.