Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Sverige har en lång tradition av skoglig lagstiftning. Den skogliga lagstiftningen har kontinuerligt omformulerats i takt med förändrade samhällsbehov och skiftade synsätt på skogens värde och funktion. Den första sammanhållna nationella skogsvårdslagen stiftades år 1903 och utgöra en normativ referenspunkt för det rättsliga ramverket i efterföljande skogsvårdslagar.

Vår uppsats analyserar och jämför utvecklingen av svensk skogslagstiftning. Undersökningen gjordes på skogsvårdslagarna som stiftades år 1903, 1923, 1948, 1979 och 1993 samt skogsordningen från 1734 års lag för att ge ett bredare skogshistoriskt perspektiv. Studien använde tre metodologiska angreppssätt: rättsdogmatisk metod, rättshistorisk metod samt juridisk komparativ metod.

Vi belyste att skogslagstiftning har tenderat att utgå från två olika styrningsmodeller. En mer restriktiv med detaljreglering och en annan som bygger mer på målsättning och rådgivning. Vi kom fram till att flera av lagarna som uppstått under sagd tid har haft sina styrkor och svagheter, vissa lagar hade till och med motsatt effekt från vad den eftersträvade. Denna uppsats bidrar med insikter som belyser hur skogslagstiftningen har påverkat skogsbrukets utveckling över tid och ger en grund för att analysera framtida juridiska och politiska vägval inom området.

Sweden has a long tradition of forestry legislation. The forestry laws have continuously been revised in response to changing societal needs and shifting perspectives on the value and function of forests. The first comprehensive national forestry act was enacted in 1903, serving as a normative reference point for the legal framework of subsequent forestry laws.

Our thesis analyzes and compares the development of Swedish forestry legislation. The study examines the forestry acts enacted in 1903, 1923, 1948, 1979, and 1993, as well as the forestry regulations from the 1734 law, to provide a broader historical perspective. Three methodological approaches were used: the legal dogmatic method, the legal historical method, and the comparative legal method.

We highlighted that forestry legislation has generally followed two different governance models: one more restrictive with detailed regulations and another based more on goal-setting and advisory principles. We found that several of the laws enacted during the studied period had their strengths and weaknesses, with some even producing outcomes contrary to their intended objectives. This thesis provides insights that illuminate how forestry legislation has shaped the development of forestry practices over time and offers a foundation for analyzing future legal and political directions in the field.