Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I denna uppsats kommer skogsägarens subjektivitet att undersökas genom att studera deras praktik. Praktik och subjekt går hand i hand, eftersom det är i medvetandet som individen bestämmer sig för vilken praktik som denne kommer att följa. Undersökningen har utförts genom två intervjuer med två olika skogsägare, samt genom att analysera fem olika dokument. För att undersöka subjektet kommer diskurser att stå i fokus. Två olika diskurser kommer uppmärksammas, den om intensifiering och den om preservering vilka kommer benämnas i egenskap av den falska dikotomin. Uppsatsen ämnar fastslå att denna dikotomi existerar och att den är falsk. Syftet är därför att lyfta fram en gråzon mellan dessa två diskurser och att denna gråzon är viktig att utforska. Denna gråzon kommer visa sig i skogsägarnas relationer. Gråzonen är dels viktig för att lösa konflikter om skogen, men också för att komma fram till lösningar runt klimatkrisen.

Diskurser karaktäriseras i denna uppsats utifrån Michel Foucaults teorier om styrningsmentalitet. Diskurser är en grundpelare i de historiska och kulturella faktorer som skapar och styr subjektiviteten. Foucault hade flera tankar om vad som kan påverka diskursen. Den teorin och tanken som jag fokuserar på i denna text är det talande subjektet, följt av läran och samfundet. Dessa används för att förklara hur diskurser, mer specifikt i det här fallet diskursen om trakthyggesbruket reproduceras.

Intensifiering och preservering är skogsbrukandets falska dikotomi. Denna falska dikotomi karaktäriseras, inom svensk skogsnäring och politik, av att rösterna är som högst för dessa två ideal. Intensifieringen och preserveringen som i sig skapar två olika subjekt. Dessa två går att tolka som två olika former av miljömässiga subjekt, där individen är medveten om klimatkrisen, men där vägen framåt för en omställning ser olika ut i tanke och praktik.

Relationer karaktäriseras av just relationen mellan människor, samt mellan människor och natur, vilket baserar sig på subjektskapande genom en relationell ontologi. Denna relation används för att analysera hur skogsägarna i min studie förhåller sig till sina relationer. Där visar det sig att de relationer som dom värdesätter mest i samband med sina skogar är den mellan generationer. Skogen får ett socialt värde, genom förhoppningarna om ett generationsskifte. Relationen är också viktig för skogsägaren för att skapa sig ett välmående till synes utanför diskursen.

Diskursen är således i denna undersökning den övergripande yttre faktorn till skogsägarens subjektivitet, medan relationerna hjälper i sökandet efter en gråzon. Baserat på denna subjektivitet tar uppsatsen reda på skogsägarens förståelse kring vad som är ett hållbart skogsbruk och hur detta omsätts i praktiken.

In this thesis the subjectivity of the forest owner will be investigated through their practice. Practice and subject go hand in hand, as it is in the consciousness that the individual decides which practice he will follow. The study has been carried out through two interviews with two different forest owners, and by analyzing five different documents. In order to investigate the subjectivity, the focus will be on discourses. Two different discourses will be highlighted, that of intensification and that of preservation, which will be referred to as the false dichotomy. The thesis aims to establish that the dichotomy exists and is false. Thus, the purpose is to highlight that a gray area exists between these two discourses and that this gray area is important to explore. This gray area will show up in forest owner relations, partly to resolve conflicts around the forests and forestry, but also to find solutions to the climate crisis.

Discourses are characterized in this thesis based on Michel Foucault's theories on governmentality. Discourses are a cornerstone of the historical and cultural factors that create and govern subjectivity. Foucault had several thoughts about what can influence the discourse. The theory and thought I will focus on in this text is the speaking subject, followed by doctrine and the community. These are used to explain how discourses, more specifically in this case, the discourse on logging is reproduced.

Intensification and preservation are the false dichotomy of forestry. This false dichotomy is characterized by the fact that in Swedish forest industry and politics, the voices are loudest for these two ideals. Intensification and preservation in themselves create two different subjects. These two can be interpreted as two different forms of environmental subjects, where the individual is aware of the climate crisis, but where the way forward for a transition looks different in thought and practice.

Relationships are characterized by the relationship between people, and between people and nature, which is based on subject creation through a relational ontology. This relationship is used to analyze how the forest owners in my study relate to their relationships. It turns out that the relationships they value most in connection with the forest are the interpersonal ones, more specifically the generational aspect. The forest has a social value, because there are hopes of a new generation of forest owners. The relationship is important for the forest owner to create a well-being seemingly outside the discourse.

The discourse is thus in this study the overall external factor in the forest owner's subject making. In the search for this gray zone and this subjectivity, the thesis explores the forest owner's understanding of what sustainable forestry is and how this is put into practice.