Epsilon Archive for Student Projects

This is the latest version of this item.

Abstract

challenges. It is estimated that approximately 420 million hectares of forest have been lost worldwide. The European Union is a significant importer of products linked to deforestation, and to combat further forest loss, the EU has introduced a new regulation, the EU Deforestation Regulation (EUDR). Its purpose is to prevent deforestation-linked products from entering the internal market of the union. For the Swedish forest industry, this entails new requirements regarding information management and reporting. To some extent, such structures are already in place through certification schemes and digital systems used for timber tracking.

The demand for and need of well-functioning traceability is increasing within the Swedish forest industry, driven both by internal ambitions and emerging legal requirements. The aim of this study was to gain a deeper understanding of how actors within the Swedish forest sector work with traceability today, what benefits it generates within their operations, and what technical and organizational challenges arise in the context of EUDR. The study was conducted as a qualitative case study, with semi-structured interviews involving stakeholders from various segments of the forest value chain to shed light on both current practices and future conditions. Secondary data was also gathered from the EUDR to clarify the regulatory demands placed on companies along the forest-based value chains.

The findings show that traceability is a well-integrated part of the Swedish forestry model, where industry-wide systems have made it possible to track timber flows and establish transparency throughout the supply chain. This established traceability, used for multiple purposes is seen as both vital and integrated. At the same time, the study highlights considerable potential in improving traceability, such as enabling more control over raw material quality, improving working conditions in the field, and enhancing transparency throughout the value chain. Considering the EUDR, the industry is described as well-prepared for the new requirements, although special cases may pose practical compliance challenges and certain aspects of the regulation are perceived as poorly adapted to the Swedish forestry context. Traceability is not solely viewed as a compliance requirement but increasingly as a strategic tool for future competitiveness, transparency, and sustainability.

Global avskogning har under de senaste decennierna blivit en av de miljöutmaningar som står högt på agendan och det uppskattas att omkring 420 miljoner hektar skogsmark har försvunnit världen över. Europeiska unionen är en importör av produkter som kan kopplas till avskogning och för att motverka ytterligare förlust av skogsmark har EU infört en ny förordning, avskogningsförordnigen. Den syftar till att förhindra att produkter kopplade till avskogning släpps ut på unionens inre marknad. För svensk skogsindustri innebär detta nya krav på informationshantering och rapportering. Detta återfinns till viss del redan inom industrin genom certifieringar och digitala system som används för spårning av timmer.

Efterfrågan och behovet av väl fungerande spårbarhet ökar inom den svenska skogsindustrin både från industrins interna drivkrafter och lagkrav. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur aktörer inom den svenska skogsindustrin arbetar med spårbarhet idag, vilka nyttor det skapar i verksamheten samt vilka tekniska och organisatoriska utmaningar som uppstår i ljuset av avskogningsförordningen. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie där intressenter från olika delar av värdekedjan intervjuades genom semistrukturerade interjuver för att belysa både nuläget och framtida förutsättningar. Sekundärdata samlades även in från avskogningsförordningen för att belysa vilka krav som ställs på företag längs de skogliga värdekedjorna.

Resultatet visar att spårbarhet är en väletablerad del av den svenska skogsbruksmodellen där exempelvis branschgemensamma system har gjort att virkesaffärer går att följa och att det finns transparens i de skogliga försörjningskedjorna. Denna etablerade spårning, som kan användas på flera sätt, ses som självklar och integrerad. Samtidigt visar studien att det finns stor potential och nytta att finna när spårbarheten utvecklas och blir bättre. Exempelvis att det finns större möjlighet att styra leveranser baserat på kvalitet av råvaran, att arbetsmiljön i fält kan bli bättre och att värdekedjan blir mer transparent. I skenet av avskogningsförordningen beskrivs industrin som väl rustade för de nya kraven, men att specialfall kan göra efterlevnaden svår i praktiken och att förordningen i vissa aspekter är sämre anpassat för den svenska skogsbruksmodellen. Spårbarhet betraktas inte enbart som ett krav från lagar och certifieringar, utan som verktyg för framtida konkurrenskraft, transparens och hållbarhet.