Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Under många år har investeringstakten i svensk animalieproduktion varit låg. Anledningar till detta är långa perioder av låg lönsamhet i branschen, samtidigt som byggkostnaderna för djurstall ökat. Investeringstakten har för flera djurslag legat under livslängden på stallarna, vilket kan leda till framtida problem med att bibehålla eller öka svensk animalieproduktion, samtidigt som det rådande världsläget aktualiserat livsmedelsberedskap inom landet och nuvarande regering har tillsatt utredningar för hur animalieproduktionens konkurrenskraft ska förbättras.

Studiens syfte är att undersöka hur lantbrukare förbättrar sina chanser att beviljas kredit vid finansiering av djurstallar. Detta har gjorts med hjälp av en kvalitativ metod, där tre olika kreditgivare, inriktade på skog- och lantbruk, har intervjuats. Deras kreditgivningsprocess, faktorer de lägger vikt vid, samt deras syn på risk och riskhantering har undersökts. Dessutom har eventuella regionala skillnader i finansieringsmöjligheter, samt framtidsspaningar på området undersökts.

Teorierna som ligger till grund för analysen utgörs framförallt av agentteori och Expected Utility Theory (EUT). Där relationen mellan lantbrukare och kreditgivare, följder av att bägge parter agerar i sitt egenintresse, samt den informationsasymmetri som föreligger mellan parterna kan förklaras med agentteorin. Detta lägger grunden för den risk som kreditgivaren måste förhålla sig till vid en investering i ett djurstall. EUT kan sedan förklara hur kreditgivarna förhåller sig till dessa risker som uppstår via de krediter de ställer ut.

Intervjumaterialet visar på både likheter och skillnader i kreditgivarnas riktlinjer och agerande. Gemensamt för samtliga är att individen som vill genomföra investeringen alltid är i fokus. För lantbrukaren handlar det om att bygga ett förtroende hos kreditgivaren att vederbörande klarar av de åtaganden som investeringen medför. Lönsamheten för investeringen, såväl som företaget, väger också tungt, men här skiljer det sig mycket åt mellan olika kreditgivare, dels då det gäller om historiska prestationer eller den framtida investeringskalkylen väger tyngst, dessutom vilka nyckeltal och resultatposter som är viktiga. Vissa kreditgivare analyserar varje enskilt fall och identifierar de parametrar som är kritiska för det givna stallbygget, medan andra utgår från mer generella analyser och inte gör någon skillnad på lantbruket och andra branscher. Ytterligare en faktor som framkommer av den empiriska undersökningen är kompetensen hos kundrepresentanten som lantbrukaren vänder sig till. Det är nämligen dennes uppgift att företräda lantbrukaren internt hos kreditgivaren, där ett lyckat företrädande är vitalt för beviljad finansiering. En annan slutsats som dragits är att synen på regionala skillnader i finansieringsmöjligheter vid investeringar i animalieproduktion skiljer sig åt. Framförallt markpriser, olika former av stöd och tillgången till flera kreditgivare lyfts fram som faktorer som kan ligga till grund för regionala skillnader. Synen på lantbrukets framtida kapitalbehov och kapitalförsörjning skiljer sig också åt mellan kreditgivarna, där vitt skilda åsikter som att dagens kapitalförsörjning är fullgod, så länge lönsamhet i produktionen finns, till åsikter om att mycket mer kapital behövs från flera håll, både av kreditgivare och eventuellt av statliga- eller privata aktörer lyfts.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att lantbrukare har stora möjligheter att påverka möjligheterna att beviljas kredit till djurstallsinvesteringar, utöver de säkerheter denne har möjlighet att ställa. Förtroende mellan parterna är centralt vid kreditansökningar och går att koppla till de risker som uppstår i affärsrelationer med stor informationsasymmetri.

For many years, the rate of investments in Swedish livestock-production has been very low. Reasons for this include long periods of low profitability in the sector, coupled with increased construction costs. For several types of livestock, the investment rates have been lower than the lifespan of the livestock-buildings, which may lead to challenges in the future, with maintaining or increasing Swedish animal production. At the same time as the current global situation has highlighted the importance of national food security, prompting the current Swedish government into investigating how to improve the competitiveness of national animal production.

The purpose of this study is to investigate how farmers can improve their chances of being granted credit when financing buildings for livestock-production. A qualitative method has been used, wherein interviews with forestry- and agriculture representatives from three different credit institutions have been conducted. Their credit-evaluation process, which factors they emphasize and their views on risk have been examined. Additionally, potential regional differences in financing opportunities and future outlooks into the financing of investments in livestock-production have been explored.

The theoretical framework for the analysis is based on Agency-theory and Expected Utility Theory (EUT). The relationship between farmers and lenders, how they both act in their own self-interest and the information-asymmetry between them can be explained using Agency-theory. This forms the risk that lenders must consider for these types of investments. EUT helps explain how lenders can handle risks that arise through their credits.

Both similarities and differences between the lenders were revealed by the interview material. All lenders found the individual seeking to make the investment to be critical. Building trust between the farmer and the lender, by demonstrating the farmer’s ability to fulfill the obligations that the investment entails is therefore crucial. Profitability of the investment, and the farm as a whole, also carries significant weight, but here the differences between the lenders begin to show. Some place more emphasis on historical performance while others focus on the calculations for the future investment. Which key figures or parameters in the calculations that are deemed important also vary between the lenders. Another important factor that emerged from the interviews was the competence of the representative at the lender. This representative is responsible for advocating the farmer internally at the credit-institution, good representation is vital for obtaining financing-approval. A further conclusion is that there is differing views regarding regional differences in financing-opportunities for livestock-production. Land prices, various subsidies and the availability of multiple credit-providers were cited as contributing factors to regional differences. Views also vary regarding future capital-needs and financing of the agricultural sector. Opinions ranging from that the current situation is sufficient, as long as production is profitable, to beliefs that significantly more capital is needed were stated.

In conclusion, it can be stated that farmers have significant opportunities to influence their chances of obtaining credit for investments into livestock-production, beyond the collateral they can offer. Trust between the parties is central to credit applications and can be linked to the risks that arise in business relationships characterized by significant information-asymmetry.