Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna fallstudie analyserar betesmarker på kommunägd mark i Nyköpings kommun med syftet att stödja kommuners beslutsfattande gällande betesmarker. Studien använder en kvalitativ fallstudiemetod och baseras på empiri från ekonomiska analyser samt semistrukturerade intervjuer med kommuner, forskare, arrendatorer och jordbrukare. Analysen vägleds av teorierna: Triple Bottom Line, Contingency Theory och Stakeholder Theory. Arbetet avser att utföra en ekonomisk analys samt att identifiera de ekonomiska, sociala och miljörelaterade mervärden som betesmarker i Sverige bidrar med, för att på så sätt bidra till en beslutsgrund. Studien belyser de långsiktiga hållbarhetsvärden som kan motivera fortsatt betesdrift, även när den direkta ekonomiska lönsamheten är låg. Beslutsfattande inom organisationer tenderar ofta att prioritera mätbara ekonomiska värden, vilket riskerar att åsidosätta sociala och miljörelaterade aspekter. Dock är det lagstadgat att kommuner ska få ut så mycket värde som möjligt av varje satsad krona, således eventuellt inte med miljö och sociala aspekter som huvudbeaktning. Resultaten från den ekonomiska analysen bekräftar att betesdrift sällan är direkt lönsam på grund av höga kostnader och låga intäkter. Bidrag från externa aktörer är därför avgörande för att förbättra de ekonomiska kalkylerna. Olönsamheten kan göra det mindre tilltalande för arrendatorer att bedriva sin betesdrift, vilket medför att kommuner istället får bekosta en högre summa för maskinell röjning för att hålla betesmarkerna i acceptabelt skick. Intervjuerna understryker de betydande sociala mervärdena, såsom rekreation, lärande, bevarande av kulturlandskap och lokala mötesplatser. Däremot finns utmaningar i att balansera allmänhetens tillgång med djurens egen säkerhet. Kopplat till miljörelaterad hållbarhet är betesmarkernas roll för biologisk mångfald avgörande. Betet är nödvändigt för att förhindra igenväxning och bidrar med ekosystemtjänster. Det tillkommer dock utmaningar som inkluderar risker för näringsläckage och övergödning vid bristfällig skötsel. Slutsatsen som studien kommer fram till är trots att betesmarker inte är ekonomisk lönsamma i sig, är deras fortlevnad nödvändig för att bevara långsiktiga miljörelaterade- och sociala mervärden. För att göra betesdriften ekonomiskt försvarbar krävs externa bidrag. Slutligen borde således beslutsfattare inkludera alla tre hållbarhetsdimensioner jämlikt i samband med deras beslutsfattande, trots att grunden av mjuka värden är svårbedömd.

This case study analyses pastures on municipally owned land in Nyköping, with the aim of supporting municipalities in decision-making regarding pasture lands. Employing a qualitative case study approach, the research is based on economic analysis and semi structured interviews with stakeholders including municipalities, researchers, tenants and farmers. Analysis is guided by the following theories: Triple Bottom Line, Contingency Theory and Stakeholder Theory. It highlights how long-term sustainability values can justify maintaining grazing lands despite potential direct economic losses. The study addresses the problem that decisions regarding organizations often prioritize easily quantifiable economic values, risking the neglect of social and environmental aspects. Additionally, it is legally mandated that municipalities must maximize the value of every penny, possibly without environmental and social aspects as the primary consideration. The economic analysis confirms that direct grazing land management is often unprofitable due to high costs and low revenues. External grants are crucial for economic viability. The lack of profitability may make grazing lands less appealing for farmers, resulting in municipalities having to bear higher costs for mechanical clearing to maintain the grazing lands in acceptable condition. Significant social added values include recreation, learning, cultural landscape preservation, and community interaction, though balancing public access with animal safety is a challenge. Regarding environmental sustainability, grazing lands are vital for biological diversity, preventing overgrowth, and offering ecosystem services, although risks like nutrient leakage exist with poor management. The conclusion is that despite lacking direct economic profitability, grazing lands are essential for preserving long-term environmental and social values. Decision-making must integrate all three sustainability dimensions equally, although there is a difficulty in quantifying “soft” values.