Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med denna studie är att undersöka hur en förändringsprocess kring implementeringen av lagen om separat insamling av textilavfall formas i samspelet mellan olika aktörer. Studien fokuserar särskilt på hur kommunikation, samverkan och praktiska utmaningar tolkas och hanteras av det kommunala avfallsbolaget, branschorganisationen, invånare och återbruksaktörer. Studien utgår från tre teoretiska perspektiv, miljökommunikation, struktureringsteori och samverkande förvaltning, för att analysera hur styrning, kommunikation och aktörers tolkningar samspelar i en offentlig förändringsprocess.

Studien har genomförts med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med representanter från ett kommunalt avfallsbolag, branschorganisationen och invånare, samt dokumentstudier av en återbruksaktör. Resultatet visade på utmaningar med implementeringen av lagen, såsom otydlig ansvarsfördelning, bristande nationell sorteringskapacitet och begränsade kommunikationsstrategier. Trots att kännedomen om lagen är relativt hög, visar studien att en större andel invånare saknar kunskap om hur de praktiskt ska agera. Dessutom präglas kommunikationen ofta av envägskommunikation, vilket begränsar delaktighet och medskapande hos invånarna och relevanta aktörer. Samtidigt råder osäkerhet kring producentansvaret, vilket resulterar i att kommuner avvaktar med större investeringar.

Studiens slutsats är att implementeringen av miljölagar kräver mer än informationsspridning, det krävs strukturer för samskapande, tillit och återkoppling. Studien bidrar till ökad förståelse för hur förändringsarbete i offentlig sektor bör förstås som en samverkande och kommunikativ process, snarare än som en ensidig och linjär styrningsmodell.

The aim of this study is to examine how a process of change, surrounding the implementation of the textile recycling law, is shaped through the interaction of various stakeholders. The study focuses in particular on how factors such as communication, cooperation and practical challenges are construed and managed by municipalities, residents, and other relevant organizations. By conceptualizing change as a co-constructive process rather than a linear model of governance, this study aims to advance the understanding of the enabling and constraining factors influencing behavioral change within a local context.

By using Nacka county as one of various illustrative cases, the study aims to highlight how change occurs in the interplay between municipalities, waste-processing companies and residents. Rather than considering change as a linear process, it is considered as a co-creative process whereby governance, communication, and other relevant stakeholders’ interpretations interact.

Through qualitative interviews with residents and related stakeholders, the study identifies several challenges in implementing the new law, including unclear distribution of responsibilities, limited national sorting capacity, and inadequate communication strategies. Despite the fact of the awareness of the law being relatively high, the research indicates that numerous residents lack knowledge of how to act in practice. Moreover, communication is often characterized by one-way messaging, which restricts participation and co-creation among residents and stakeholders. Additionally, the uncertainty surrounding the producer responsibility has led several municipalities to avoid necessary investments.