Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Mot bakgrund av att den biologiska mångfalden minskar i Europa, såväl som i Sverige, lyfts behovet av att använda långsiktigt hållbara skötselåtgärder. Särskilt i artrika naturbetesmarker där förvaltningen idag brister på grund av att målen är svåra att nå utifrån rådande kommunala förvaltningsprocesser. I Lunds kommun nämns naturbaserade lösningar (NBS) i flera kommunala dokument som en viktig del i arbetet mot biologisk mångfald. Samtidigt lyfter forskningen kritik mot att NBS snarare verkar ur ett antropocentriskt perspektiv, där fokus ligger på mer kortsiktiga och tekniska lösningar som syftar till att imitera naturliga system för att motverka de negativa effekterna av klimatförändringar. Mot denna bakgrund lyfts NBT som ett mer övergripande och långsiktigt förhållningssätt, där ekologiska värden ges större tyngd och naturens egenvärde får prägla planerings- och förvaltningsprocesser i större utsträckning. Syftet med denna studie är att undersöka hur Lunds kommun kan utveckla sitt naturbaserade tänkande (NBT) i arbetet med att förvalta sina naturreservat med artrika naturbetesmarker. Det görs genom att studera vilka utmaningar och möjligheter som finns för kommunen att implementera åretruntbete som långsiktig förvaltningsmetod och NBS.

Studien bygger på en litteraturgenomgång, dokumentanalys och intervjuer. Analys görs genom teorin om policy arrangement model (PAM), som identifierar och analyserar aktörer, resurser, diskurser och spelregler inom det studerade ämnet. Resultatet pekar på att de främsta utmaningarna för kommunen utgörs av 1) tillgången till resurser, 2) att tillgodose flera motstridiga intressen på samma plats och 3) att arbeta långsiktigt med skötsel av naturreservat utifrån rådande regelverk och policys. Analysen genom PAM visar att den främsta förändringen som krävs för att NBT ska få genomslag låg i att ändra diskurser till fördel för ekocentriska synsätt, och att omfördela resurser. Studien lyfter kritiken mot NBS som agerar för kortsiktigt och menar att ett NBT hade bidragit till att åtgärder, policys och uppföljning blir mer långsiktiga. Det framkommer att rådande förutsättningar i Lunds kommun skapar hinder för att implementera åretruntbete. Samtidigt har studien synliggjort ett ökat behov av att kunna styra och anpassa betesdriften till naturens förutsättningar i kommunen.

With a background in declining biodiversity in Europe as well as in Sweden, there is a growing emphasis on the need for long-term sustainable management measures. This is particularly critical in species-rich grasslands, where current management efforts fall short due to challenges in achieving goals within existing municipal governance frameworks. In Lund municipality, nature-based solutions (NBS) are highlighted in several municipal documents as an important component in promoting biodiversity. However, research points to NBS as being overly short-term and anthropocentric, often relying on technical solutions to mimic natural systems and mitigate the negative effects of climate change. In light of this, nature-based thinking (NBT) is being proposed as a more holistic and long-term approach, in which ecological values are given greater importance and the inherent value of nature is more strongly integrated into planning and management processes. The purpose of this study is to examine how the Municipality of Lund can develop its nature-based thinking (NBT) in the management of its nature reserves with species-rich semi-natural grasslands. This is done by exploring the challenges and opportunities the municipality faces in implementing year-round grazing as a long-term management method and as a nature-based solution (NBS).

The study is based on a literature review, document analysis, and interviews, and is analyzed using the Policy Arrangement Model (PAM), which examines actors, resources, discourses, and rules of the game within the studied context. The results identify the main challenges for the municipality as: (1) limited access to resources, (2) the need to balance conflicting interests; and (3) difficulties in managing nature reserves long-term under existing policies and regulations.The PAM analysis shows that the most crucial change for increasing the NBT practice lies in shifting discourses toward ecocentric perspectives and reallocating resources. The study emphasizes the criticism of NBS for its short-term perspective and argues that NBT can contribute to more durable and long-term management- policies, actions, and follow-up processes. It also reveals that current conditions in Lund hinder the implementation of year-round grazing, while simultaneously demonstrating a growing need for more flexible and ecocentrically adapted grazing practices.