Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Att arbeta för att säkerställa en säker patientvård samt förhindra vårdrelaterade infektioner är en av
grundstenarna för personal inom djursjukvården. I samband med operationer kan patienten ligga
uppkopplad mot en anestesiapparat en längre tid. Patienten andas då ofta genom andningsslangar
som tidigare patienter använt utan föregående rengöring eller desinficering. Inom
humansjukvården har belägg för korskontaminering via andningssystem, som återanvänds, funnits
en längre tid. Flera studier inom humansjukvården har undersökt hur bakteriebördan i
andningsslangar och andningsfilter ser ut efter användning. Inom djursjukvården är detta inte lika
väl dokumenterat.
Syftet med studien var att undersöka hur bakteriebördan ser ut i använda andningsslangar och
andningssfilter, samt om någon skillnad sågs på bakteriebördan i inspiratoriska respektive
exspiratoriska andningsslangar. Studien utfördes vid SLU Universitetsdjursjukhusets
smådjursavdelning. Åtta andningsslangar samt fyra andningsfilter från olika operationssalar
samlades in efter en period på 1,5 respektive 5,5 veckor. Andningsslangarna klipptes upp med ett
längsgående snitt och svabbades med sterila kompresser för att fånga upp eventuell biofilm. Filter
sågades upp och membranet plockades ut för provtagning. Sammanlagt 24 prover från
andningsslangarna och 12 prover från andningsfiltren togs och odlades ut med tre olika metoder
för bakterietillväxt. De olika metoderna var djupspridning utan anrikning, djupspridning efter
anrikning samt anaerob odling på nötblodagarplattor (5 %) efter anrikning. Metoderna valdes för
att få så många olika bakteriearter som möjligt att växa till. Endast de direktodlade proverna
räknades med avseende på colony forming units. Resultatet visade bakterieväxt i prover från både
inspiratoriska och exspiratoriska slangar samt ingen eller mycket liten bakterieväxt i prover från
filter. Ingen specifik artbestämning gjordes i denna studie. En lättare makromorfologisk
bedömning visar dock på olika typer av bakterier. Huruvida dessa var patogener går ej att dra
någon slutsats om.

Working to ensure safe patient care and prevent healthcare-associated infections is one of the
cornerstones of veterinary healthcare. During surgery, patients may be connected to an anesthesia
machine for an extended period and often breathe through anesthetic breathing circuits that have
been used by previous patients without prior cleaning or disinfection. In human healthcare,
research on cross-contamination between patients when reusing the same breathing circuits have
existed for a long time. Other studies investigate how the bacterial load in breathing circuits and
filters are affected after use, something that is not well documented in veterinary healthcare.
The aim of the study was to investigate the bacterial load in used anesthetic breathing circuits
and filters and whether any difference was seen in the bacterial load in the inspiratory and
expiratory breathing tubes The study was conducted at SLU University Animal Hospital's Small
Animal Clinic. Eight breathing circuits and four breathing filters from different operating theatres
were collected after a period of 1.5 and 5.5 weeks, respectively. The breathing circuits were cut
with a longitudinal incision and swabbed with sterile compresses to collect any potential biofilm.
The filters were sawed open and the membrane was extracted for sampling. A total of 24 samples
from the breathing circuits and 12 samples from the breathing filters were collected and cultured
using three different methods for bacterial growth. The different methods were deep inoculation
without enrichment, deep inoculation with enrichment and anaerobic cultivation on bovine blood
agar (5%) after enrichment. These methods were chosen to enable the growth of as many different
bacterial species as possible. Only the directly cultured samples were counted regarding colony
forming units. The results showed growth in samples from both the inspiratory and expiratory
tubes and no or minimal growth in samples from the filters. No identification of specific bacteria
species was made in this study. However, a macromorphological examination indicates different
types of bacteria. Any conclusion about whether any of these were pathogens was not possible to make.