Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Idag avlas många hästar för en ökad rörlighet i deras leder för att uppfylla de egenskaper som ofta premieras vid tävling, men det saknas både diagnostiska verktyg och standardiserade protokoll för att kunna definiera hypermobilitet hos hästar. Det finns genetiska sjukdomar såsom Fragile Foal Syndrome (FFS) och Hereditary Equine Regional Dermal Asthenia (HERDA) som går att härleda tillbaka till en ökad rörlighet hos hästar, men som även kan vara kopplat till flertal negativa symptom. Med en validerad mätmetod kan diagnostiska protokoll för normalkurvaturen av hästens rygg tas fram. Dessa diagnostiska protokoll kan användas vid diagnostisering av exempelvis defekter i ryggraden, som kan vara ett tecken på hypermobilitet. Det saknas även objektiva och validerade mätmetoder att kunna använda vid diagnostisering av ryggproblematik eller för att utvärdera rehabilitering av hästens rygg. Denna kandidatuppsats syftar till att bidra med en del av valideringsarbetet för utvärdering av mätmetoder. Arbetet är en del av pågående forskning vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i utvecklingen av diagnostiska protokoll för att kunna diagnosticera hypermobilitet i framtiden. Genom att kunna definiera och diagnostisera hypermobilitet kan förebyggande åtgärder tas genom träning och rehabilitering för att främja hälsan och hållbarheten. Det finns även förhoppning om att kunna använda mätmetoderna som utvärderingsmetod vid rehabilitering av hästens rygg. Fokus var utvärdering av intrabedömarreliabilitet och interbedömarreliabilitet vid mätning med laser, mätsticka samt måttband. Studiepopulationen bestod av 19 skolhästar tillhörande SLU. Mätningarna skedde med hjälp av två bedömare där mätvärdena blindat antecknades i ett protokoll för att vidare analyseras. Värdena bearbetades i analysprogrammet R för att få fram Intra-Class Correlation Coefficient (ICC) värden på intrabedömarreliabilitet och interbedömarreliabilitet. Hästarna ställdes upp på stallgången, benställning kontrollerades och sedan utfördes mätningar med laser respektive mätsticka tre gånger i följd per bedömare på mankhöjd, lägsta punkten på ryggen samt högsta punkten innan korset. Frambenets längd mättes med måttband från olecranons spets till golvet, tre gånger i följd per bedömare. Överensstämmelsen mellan alla tre mätmetoderna hamnar inom nivån bra till utmärkt på skalan för ICC på intra- och interbedömarreliabilitet. Därav bör det gå att använda dessa mätmetoder i framtida studier och i utveckling av diagnostiskt protokoll för hypermobilitet. En svaghet med studien är studiepopulationens storlek och att en majoritet av individerna var inom samma ras samt kön. Därav kan inga slutgiltiga slutsatser dras över en diversifierad population. Vidare forskning behövs på en större, mer diversifierad studiepopulation, där hästar med exempelvis känd ryggproblematik ingår för att utvärdera om det går att använda mätmetoderna för diagnostiska ändamål.

AbstractToday, many horses are bred for increased joint mobility in order to meet the traits that often are rewarded in competition. However, there is a lack of both diagnostic tools and standardized protocols to define hypermobility in horses. There are genetic diseases such as Fragile Foal Syndrome (FFS) and Hereditary Equine Regional Dermal Asthenia (HERDA) that can be linked to increased mobility in horses, which can also be associated with a range of negative symptoms. With a validated measuring method, diagnostic protocols for the normal curvature of the horse’s back can be developed. These diagnostic protocols can be used for diagnosing spinal defects that might be a sign of hypermobility. There is also a lack of objective and validated measuring methods that can be used for diagnosing back problems or for evaluating the rehabilitation of the horse's back. This bachelor thesis aims to contribute to the validation work for evaluating measuring methods. The work is part of ongoing research at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), in the development of diagnostic protocols to enable future diagnosis of hypermobility. By being able to define and diagnose hypermobility, preventive measures through training and rehabilitation can be implemented to promote health and sustainability. There is also hope that the measuring methods can be used as an evaluation tool in the rehabilitation of the horse's back. The focus was the evaluation of intra-rater and inter-rater reliability when measuring with laser, measuring stick, and measuring tape. The study population consisted of 19 school horses belonging to SLU. Measurements were taken by two assessors, with measurements being blindly recorded in a protocol for further analysis. The data were processed in the analysis software R to determine Intra-Class Correlation Coefficient (ICC) values for intra- and inter-rater reliability. The horses were positioned in the stable aisle, limb placement was checked, and measurements were then performed using laser and measuring stick three times in succession per measurer at the withers height, the lowest point of the back, and the highest point before the croup. The length of the front leg was measured with measuring tape from the tip of the olecranon to the ground, three times in succession per measurer. The correspondence between all three measuring methods fall within the good to excellent range on the scale of ICC for both intra- and inter-rater reliability. Therefore, these measurement methods should be usable in future studies and in the development of a diagnostic protocol for hypermobility. A limitation of the study is the size of the study population and that a majority of the individuals were of the same breed and sex. Thus, no definitive conclusions can be drawn for a more diverse population. Further research is needed on a larger, more diverse study population, including horses with known back problems to evaluate whether the measuring methods can be used for diagnostic purposes.