Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ljudkänslighet är vanligt förekommande bland dagens sällskapshundar och fyrverkerirädsla är den mest förekommande typen av ljudkänslighet. Då fyrverkerier i Sverige förekommer under stora delar av året, främst under vinterhalvåret, kan vissa individer få en kraftigt negativ påverkan på välfärden. Därför är det av stor vikt för djurhälsopersonal att kunna hjälpa hundägarna och deras hundar för att hitta rätt metoder som kan hjälpa just dem utifrån den evidens som finns idag.
I detta kandidatarbete utfördes en enkätundersökning där hundägare till fyrverkerirädda hundar fick svara på frågor kring hur deras hunds rädsla utvecklats genom åren, vilka metoder de använt för att lindra hundens rädsla och dess effekt, samt vilken typ av rådgivning de har fått från djurhälsopersonal. Resultaten baserades på svar från 62 hundägare, där några avhopp förekom under enkätens gång.
Av respondenterna svarade endast åtta personer att deras hund upplevdes mindre rädd idag jämfört vid hundens första fyrverkeritillfälle. En tendens till korrelation kan ses mellan reaktion vid första upplevelsen av fyrverkerier och en stark reaktion på fyrverkerier idag (R=0,24, p=0,08). Det kan även ses en ökad rädsla för fyrverkerier utifrån en ökande ålder. De vanligaste rapporterade symtomen på rädsla var att skaka, gnälla, försöka fly och/eller söka närhet till ägaren.
För att lindra hundarnas fyrverkerirädsla finns många metoder, med olika stor vetenskaplig evidens bakom. De metoder som flest hundägare i studien provat var att anpassa miljön i hemmet och/eller att åka iväg till en plats utan fyrverkerier. De metoder som enligt hundägarna visat ge bäst effekt var att åka i väg till en plats utan fyrverkerier och/eller lugnande läkemedel. Det verkar finnas en viss brist i kunskap bland hundägarna gällande hjälp mot fyrverkerirädsla på lång sikt, utan i stället väljs metoder som hjälper på kort sikt under den aktuella perioden.
Det här kandidatarbetet syftar till att öka djurhälsopersonalens kunskap om vilka metoder som används för att lindra hundars rädsla för fyrverkerier, samt vilka metoder som visat ge bäst effekt. Detta för att hjälpa hundägare att hitta verktyg som kan lindra hundens upplevelse av fyrverkerier och därmed öka välbefinnandet för både hund och hundägare. Endast en tredjedel av respondenterna hade sökt hjälp av djurhälsopersonal och av dessa ansågs rådgivningen vara något otillfredsställande. En ökad förståelse hos djursjukskötare och annan djurhälsopersonal för vilka metoder som finns och hur dessa används kan öka hundägarens känsla av tillfredsställelse med rådgivningen.

Noise aversion is a common condition amongst companion dogs today and fear of fireworks is the most common among these. Since fireworks in Sweden occurs during a big part of the year, mostly during the winter, some individuals can have a strongly negative impact on the welfare. Therefore, it is of great importance that animal health staff can help dogs and their owners to select evidence-based methods currently recommended.
A survey was conducted in this bachelor’s thesis where owners of dogs afraid of fireworks, answered questions about how the dogs fear of firework had progressed throughout the years, what methods they had used to ease the dogs fear, the perceived effectiveness of those and what kind of counselling they had received from animal health staff. The results are based on 62 answers from dog owners, where some people decided to withdraw before completing the survey.
Of the respondents only eight answered that their dog was less afraid of fireworks today compared to the dogs first experience of fireworks. A tendency to correlation was observed between the dogs' reaction at the first experience with firework and strong reactions to firework today (R=0,24, p=0,08). It is also possible to see an increased level of fear along with an increased age. The most common symptoms of fear were stated as shaking, whining, trying to escape and/or searching closeness to owner.
There are multiple methods available to ease the dogs fear of firework, with various amount of scientific evidence behind. The most common methods that the dog owners in this study had tried was to adjust the environment in the home and/or to go away to a place without fireworks. The methods with best effect according to the same owners were to go away to a place without fireworks and/or sedatives. It appears to be a lack of knowledge in what methods to use for an effect in the long term amongst the dog owners, and instead it is the methods that’s helping in short term chosen for the current period.
This bachelor’s thesis aims to heighten the knowledge amongst animal health staff about what methods there are to ease the dogs fear of fireworks, and what methods shown to have the best effect. This is to help dog owners find the correct tools to ease their dogs fear of firework for an increased welfare for both the dog and the dog owner. Only one third of the respondents had sought help from veterinary health staff and the counselling among these was considered somewhat unsatisfying. A heightened understanding among veterinary nurses and other animal health staff for what methods there are and how these are used can increase the feeling of satisfaction among the dog owners.