Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Kommunikation inom djurens hälso- och sjukvård är en vital del för att säkerställa att den behandling och omvårdnad som klinikpersonal rekommenderar utförs korrekt av djurägare. Det kan möjliggöras genom att applicera en relationscentrerad kommunikationsmodell som syftar till att inkludera djurägaren samt vara lyhörd för dennes behov och åsikter. En bristande kommunikation kan emellertid leda till sämre compliance och negativa konsekvenser för djur och djurägare. Syftet med studien var att undersöka djurägarens upplevelse av kommunikationen med klinikpersonalen inför vidare behandling i hemmet för att därigenom kunna identifiera eventuella brister som kan uppstå. Studien ämnade även undersöka hur denna kommunikation kan påverka compliance och den fortsatta behandlingen i hemmet.
En enkätstudie riktades till hund- och kattägare som behandlat/vårdat sitt djur i hemmet efter ett klinikbesök under de senaste sex månaderna. Totalt 51 respondenter inkluderades i analysen då de uppfyllde inklusionskriteriet samt genomförde enkäten i sin helhet. Enkäten distribuerades genom ett bekvämlighetsurval i 24 grupper på Facebook för personer med särskilt intresse för hund och katt.
Aspekter såsom lyhördhet, inkludering samt tydlighet hos klinikpersonalen skattades på en skala mellan ett och nio där nio motsvarade det bästa värdet. För dessa aspekter identifierades medianen åtta eller nio. Trots en hög skattning av klinikpersonalens kommunikationsförmåga identifierades områden med förbättringspotential. Orsaker till upplevd osäkerhet hos respondenterna uppgavs vara att de inte blev visade hur de praktiskt skulle utföra behandlingen och hade svårt att minnas muntlig information. Bara sex procent av respondenterna fick behandlingsmetoden demonstrerad och två procent fick någon typ av videomaterial. Även om en majoritet av respondenterna var positiva till klinikpersonalens lyhördhet och förmåga att inkludera djurägaren svarade ungefär en femtedel att de inte instämde eller var neutrala i påståenden som berörde dessa aspekter.
Generellt hade djurägarna som medverkade i studien en positiv syn på klinikpersonalens kommunikationsförmåga. Flera aspekter förknippade med den relationscentrerade kommunikationsmodellen skattades högt av respondenterna, vilket kan tala för att klinikpersonal går ifrån den hierarkiska kommunikationsmodellen. Trots detta identifierades brister i kommunikationen, däribland formatet i vilken informationen förmedlas, informationens kvalitet och djurägarens upplevelse av klinikpersonalens lyhördhet och förmåga att inkludera djurägaren i beslutsfattande. Dessa brister kan resultera i sämre compliance och i sin tur få negativa konsekvenser för både djur och djurägare.

Communication in animal healthcare is a vital part in ensuring that the treatment and care recommended by clinical staff is correctly carried out by pet owners. This can be enabled by applying a relationship-centered communication model that aims to include the pet owner and be attentive to their needs and opinions. However, a lack of communication can lead to poorer compliance and negative consequences for pets and pet owners. The aim of the study was to investigate the pet owner's experience of communication with the clinical staff in preparation for continued treatment at home, in order to identify any potential shortcomings. The study also aimed to examine how this communication may affect compliance and the continued treatment at home.
A survey was directed at dog and cat owners who had treated/cared for their animal at home after a clinic visit within the past six months. A total of 51 respondents were included in the analysis as they met the inclusion criteria and completed the survey in full. The survey was distributed through a convenience sample in 24 Facebook groups for people with a particular interest in dogs and cats.
Aspects such as attentiveness, inclusion, and clarity on the part of clinical staff were rated on a scale from one to nine, where nine corresponded to the best value. For these aspects, the median was eight or nine. Despite a high rating of the communication skills of the clinical staff, areas with potential for improvement were identified. Causes of perceived uncertainty among the respondents were stated to be that they were not shown how to practically carry out the treatment and had difficulty remembering verbal information. Only six percent of respondents had the treatment method demonstrated, and two percent received some type of video material. Although the majority of respondents were positive about the clinical staff’s attentiveness and ability to include the pet owner, approximately one fifth disagreed or were neutral in statements concerning these aspects.
In general, the pet owners who participated in the study had a positive view of the communication skills of the clinical staff. Several aspects associated with the relationship-centered communication model were rated highly by the respondents, which may indicate that clinical staff are moving away from the hierarchical communication model. Despite this, shortcomings in communication were identified, including the format in which the information is conveyed, the quality of the information, and the pet owner’s experience of the clinical staff’s attentiveness and ability to include the pet owner in decision-making. These shortcomings may result in poorer compliance and in turn lead to negative consequences for pets and pet owners.