Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I Sverige har det tidigare gjorts olika undersökningar om ungdjursuppfödning på bete. De utgår från en uppfödning där naturbetesmarker ses som en oändlig resurs. Eftersom inte naturbetesmarker är en oändlig resurs på alla svenska gårdar undersöks i denna studie uppfödning på åkermarksbete. Undersökningen bygger på att en modell för att beräkna lönsamheten i uppfödning av vårfödd mjölkrastjur på intensivt betad åkermark tas fram och testas med hjälp av ett antaget exempel på produktion. Modellen beräknar täckningsbidrag för tjurproduktionen, används till känslighetsanalyser och simulerar täckningsbidrag för växtodling när produktionen integreras i en växtföljd utan vall.
Undersökningen kommer fram till ett positivt TB 2 för marken som åtgår till tjurproduktionen och att tjurproduktionen klarar en markkostnad på 6472 kr innan TB 3 per djur för tjurproduktionen blir negativt. Introduceras produktionen i en växtföljd som saknar vall sedan tidigare kan täckningsbidraget bli både bättre och sämre än utan vall, beroende på hur god lönsamheten var innan introduktionen av vall. På grund av det högre alternativvärdet av växtodling på marken behövs lägre kostnader i tjuruppfödningen för att den ska få ett positivt TB 3 per hektar. Exempel på det visas i två känslighetsanalyser av arbetskostnader och stallplatsens kostnad.
Undersökningen och modellen som byggts kan vara till nytta för gårdar som är intresserade av betesbaserad uppfödning men inte har obegränsad tillgång till naturbetesmarker. Kalkylerna som tagits fram kan även vara till nytta för alla som av olika anledningar vill jämföra täckningsbidrag mellan produktionsgrenar. Dessa kalkyler kan ses som ett komplement med en ny produktionsgren till tidigare produktionsgrenskalkyler. Kalkylerna som tagits fram bygger på antagna förutsättningar utifrån tidigare studier och kan därmed inte generaliseras till att stämma på enskilda gårdar. Däremot kan modellen användas med gårdsspecifika förutsättningar som en slags strategisk scenarioplanering på gårdsnivå.

In Sweden, various studies have previously been conducted on rearing young cattle on pasture. These studies are based on production systems where semi-natural pastures are considered an unlimited resource. However, since semi-natural pastures are not an unlimited resource on all Swedish farms, this study examines rearing on arable pasture instead. The investigation is based on the development and testing of a model for calculating the profitability of rearing spring-born dairy breed bulls on intensively grazed arable land, using an assumed production example. The model calculates gross margins for bull production, is used for sensitivity analyses, and simulates gross margins for crop production when the bull rearing is integrated into a crop rotation without leys.
The study finds a positive Gross Margin 2 (GM2) for the land used in bull production, and that the production can sustain a land cost of up to SEK 6,471 before the Gross Margin 3 (GM3) per animal becomes negative. If the production is introduced into a crop rotation that previously lacked leys, the gross margin may either improve or worsen depending on the profitability before the introduction of leys. Due to the higher opportunity cost of crop production on arable land, lower costs in bull rearing are required to achieve a positive GM3 per hectare. This is illustrated through two sensitivity analyses on labour costs and housing costs.
The study and the model developed may be useful for farms interested in pasture-based cattle rearing but lacking unlimited access to semi-natural pastures. The economic calculations provided may also be useful for anyone wishing to compare gross margins between different production branches. These calculations can be seen as a complement, offering a new production branch in addition to existing enterprise budgets. The calculations are based on assumed conditions derived from previous studies and are therefore not generalizable to individual farms. However, the model can be used with farm-specific conditions as a form of strategic scenario planning at the farm level.