Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Med den ökade globala handeln har många arter etablerat sig i nya miljöer där de inte hör hemma.
Några av dessa arter är invasiva och hotar den biologiska mångfalden i Sverige samt skapar
problem. Invasiva trädgårdsväxter sprider sig främst via konsumenter som införskaffar dem för
deras tillfredsställande egenskaper. Forskningen är enig om att utbildning hjälper till att öka
medvetenheten om invasiva arter bland konsumenter. I linje med detta följer föreliggande studie
andra länders riskhanteringsstrategier genom att identifiera ersättningsväxter till invasiva arter för
att lyfta fram möjligheten till att ha en trädgård helt fri från invasiva arter.

Studien omfattade 29 växtarter som idag klassas som invasiva i Sverige enligt SLU
Artdatabankens senaste riskklassificeringslista. Arterna valdes slumpmässigt, baserat på deras
tillgänglighet på den svenska marknaden. Av dessa var fyra vedartade och 25 örtartade. Totalt
identifierades 33 möjliga ersättare, varav 31 var inhemska och 2 främmande. De främmande
arterna valdes från den så kallade ”Gröna listan”, växter som för närvarande inte utgör någon risk
för spridning. Varje invasivt släkte tilldelades upp till fyra ersättningsarter, rangordnade efter
lämplighet, där rang 1 motsvarar det mest passande alternativet. I flera fall fick släkten med
likartade egenskaper dela på samma ersättningsarter.

Resultaten visar att ersättningslistan är en möjlig väg framåt för att stoppa spridningen av invasiva
arter. Därför bör den anpassas till olika typer av konsumenter och testas i praktiken för att
utvärdera hur väl den tas emot. Det är också viktigt att detta sker i samarbete med aktörer inom
trädgårdsnäringen för att minska risken för konflikter och säkerställa tillgången till dessa
ersättningsarter på marknaden. Samtidigt finns ett behov av att vidareutveckla metoden för att
bättre förstå vilka växtegenskaper som är viktiga för trädgårdsägare och vilka egenskaper de
faktiskt prioriterar.

With the expansion of global trade, a lot of species have ended up in new places where they don’t
belong. Their introduction poses a significant threat to Sweden’s biodiversity and causing a bunch
of issues. Invasive species primarily spread through consumers who acquire them for their
functional properties. Research agrees that education helps raise awareness about invasive species
among consumers. In line with this, this study follows other countries risk management strategies
by identifying alternative plants for invasive species to highlight the possibility of having a garden
entirely free from harmful species.

The study identified alternatives to 29 species currently classified as invasive in Sweden,
according to SLU Artdatabanken's latest risk classification list. The species were selected
randomly, based on their availability on the Swedish market. Of these, four were woody species
and 25 were herbaceous. A total of 33 potential substitutes were identified, of which 31 were
native and 2 non-natives. The non-native species were selected from the "Green List", which
includes plants that currently pose no risk of spreading. Each invasive genus was assigned up to
four alternative species, ranked according to suitability, with rank 1 representing the most suitable
alternative. In several cases, genera with similar characteristics shared the same alternative
species.

The results show that the alternative list is a potential way forward to halt the spread of invasive
species. Therefore, it should be adapted to different types of consumers and tested in practice to
evaluate how well it is received. It is also important that this takes place in collaboration with
stakeholders in the horticultural industry to reduce the risk of conflicts and ensure the availability
of these alternative species on the market. At the same time, there is a need to further develop the
method to better understand which plant characteristics are important to garden owners and which
traits they actually prioritise.