Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The thesis evaluated the rehabilitative properties of the outdoor environments of Uppsala University Hospital by applying Evidence-Based Design tools to an existing healthcare environment. The method included a GIS analysis to categorise the existing green structure and an evaluation of Uppsala University Hospital's outdoor environments through a modified version of the Quality Evaluation Tool (QET). QET details 19 evidence-based environmental qualities to evaluate and improve when it comes to rehabilitating green environments. A new grading scale (1–5) was developed for the QET analysis to increase the consistency of the assessments. Along with this grading scale, grading criterions for each grade were developed for ease of thorough and systematic site analysis.

The results from the GIS analysis showed that the hospital area has a low proportion of greenery, with only 11.7% tree canopy coverage. The QET analysis showed that the rehabilitative properties were generally low within the hospital area itself. This was the case both for environmental qualities in the comfortable design category and in the access to nature category. Public areas outside the hospital grounds, such as nearby parks and forests, offered the best qualities for access to nature. Many qualities related to meaningful experiences of nature (for example tranquillity, wild nature, and refuge) were assessed as particularly deficient within the hospital grounds.

The thesis concludes that the outdoor environments at Uppsala University Hospital largely lack sufficient rehabilitative properties. To improve these, a suggestion is made that the hospital should prioritize rehabilitative qualities in its design, increase green spaces by, for example, de-paving parts of existing areas, and improving physical accessibility to the higher quality natural areas outside the hospital grounds. The study contributes to new knowledge by offering a clear methodology for analysing existing hospital environments with theories grounded in evidence-based design, and the development of gradings and grading criteria for the QET.

Uppsatsen utvärderade de rehabiliterande egenskaperna i utemiljöerna kring Uppsala Akademiska Sjukhus genom att tillämpa verktyg för evidensbaserad design på en befintlig vårdmiljö. Metoden inkluderade en GIS-analys för att kartlägga grönstrukturen och en utvärdering av Uppsala Akademiska Sjukhus utemiljöer genom en modifierad version av Quality Evaluation Tool (QET). QET omfattar 19 evidensbaserade miljökvaliteter som är viktiga att utvärdera och förbättra när det gäller rehabiliterande utomhusmiljöer. En ny bedömningsskala (1-5) utvecklades för QET-analysen för att öka konsekvensen i bedömningarna. Tillsammans med bedömningsskalan togs bedömningskriterium fram för varje betyg för att möjliggöra en grundlig och systematisk platsanalys.

Resultaten från GIS-analysen visade att sjukhusområdet har en låg andel grönska, med endast 11,7% krontäckningsgrad. QET-analysen visade att de rehabiliterande värdena var generellt låga inom själva sjukhusområdet. Detta gällde både för miljökvaliteter inom kategorin bekväm design och inom kategorin tillgång till natur. Allmänna utemiljöer utanför sjukhusområdet, såsom närliggande parker och skogar, erbjöd de bästa kvaliteterna för stimulerande natur. Många kvaliteter som rör mer betydelsefulla naturupplevelser (till exempel rofylldhet, vildhet och natur samt skyddat och tryggt) bedömdes som särskilt bristfälliga inom sjukhusområdets gränser.

Uppsatsen drar slutsatsen att utomhusmiljöerna vid Uppsala Akademiska Sjukhus i generellt saknar tillräckliga rehabiliterande värden. För att förbättra dessa värden föreslås att sjukhuset bör prioritera rehabiliterande kvaliteter i sin design, öka grönytorna genom exempelvis avhårdläggning av befintliga ytor, samt förbättra den fysiska tillgängligheten till de mer högkvalitativa naturområdena utanför sjukhusområdet. Studien bidrar till ny kunskap genom att erbjuda en tydlig metodik för att analysera befintliga sjukhusmiljöer med teorier grundade i evidensbaserad design, och genom utvecklingen av graderingar och kriterier för QET-verktyget.