Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Endometritis is an important cause of reproductive problems in mares. Antibiotics are often used as a part of the treatment, although at the same time the problem of antimicrobial resistance is increasing globally. Therefore, an increased knowledge of endometritis is important, both for equine reproductive health but also from a global "One Health" perspective.
The main purpose of this study was to investigate how veterinarians diagnose and treat equine endometritis in practice in Sweden, in comparison with current Swedish treatment guidelines and with results from similar foreign studies. Another aim was to investigate which factors are most important in veterinary decision-making regarding antibiotic treatment. A digital survey was created with a total of 64 questions. Twelve of these questions were part of a discrete choice experiment (DCE) to determine which factors are most important in veterinary decision-making in connection with antibiotic treatment. The survey was distributed via a link in an email to all veterinarians in Sweden based on a list from the Swedish Board of Agriculture and the survey link was also shared in veterinary Facebook groups.
In total, 162 survey responses were received, of which 76 respondents answered all the mandatory questions. A large proportion of respondents thus chose not to complete the survey. The DCE questions were voluntary and only 42 respondents chose to answer these questions. The majority of respondents diagnosed and treated equine endometritis mainly according to Swedish treatment guidelines. The most common sampling method was with a double-guarded swab and the most used treatment method was uterine irrigation with NaCl solution, often in combination with oxytocin. Systemic antibiotics were used more often than intrauterine antibiotics. However, there were more treatments than those specified in the Swedish treatment guidelines and many respondents requested more detailed treatment guidelines and more research on alternative treat-ment methods in order to reduce their use of antibiotics. When different veterinary groups were compared, some minor differences in response frequency were seen, mainly regarding treatment. For example, the veterinarians approved to work with artificial insemination (AI-veterinarians) reported using a wider range of substances intrauterine than other veterinarians who instead seemed to use systemic antibiotics to a greater extent than the approved AI-veterinarians. Veterinarians in Germany, in turn, preferred an even wider range of substances compared with veterinarians in Sweden. The DCE results showed that non-multiresistant bacteria, or the involve-ment of Klebsiella spp. or Pseudomonas spp., led to an increased likelihood of a more intensive antibiotic treatment, while a closed uterine cervix reduced the likelihood of this kind of treatment.
On certain questions, a number of respondents seemed to have thought of postpartum metritis instead of endometritis. Postpartum metritis is more serious than endometritis and is therefore managed differently. This means that the answers may need to be interpreted with caution.
In summary, there is a great interest among veterinarians in Sweden to reduce the use of antibiotics in horse reproduction. More research and more detailed guidelines regarding both diagnosis and treatment are desired by many and might contribute to a reduced use of antibiotics, which in turn is beneficial from a resistance point of view.

Endometrit är en viktig orsak till reproduktionsproblem hos ston. Antibiotika används ofta som en del i behandlingen, samtidigt ökar problematiken med antibiotikaresistenta bakterier globalt. Därför är det viktigt med en ökad kunskap om endometrit, både för hästarnas reproduktion men också ur ett ”One Health”-perspektiv.
Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur veterinärer diagnosticerar och behandlar endometrit hos häst i Sverige i praktiken och jämföra med aktuella behandlingsriktlinjer i Sverige samt med liknande utländska studieresultat. Ytterligare ett syfte var att undersöka vilka faktorer som är viktigast vid veterinärt beslutsfattande gällande antibiotikabehandling. För att undersöka detta skapades en digital enkät med totalt 64 frågor. Tolv av dessa frågor var en del av ett discrete choice experiment (DCE). Denna metod användes här för att undersöka vilka faktorer som är vik-tigast vid veterinärt beslutsfattande i samband med antibiotikabehandling. Enkäten distribuerades via en länk i ett mejl till samtliga veterinärer i Sverige baserat på en mejllista från Jordbruksverket och enkätlänken delades även i veterinära Facebook-grupper.
Sammanlagt inkom 162 enkätsvar. Totalt var det 76 respondenter som svarade på samtliga obligatoriska frågor, en stor andel av respondenterna valde alltså att inte fullfölja enkäten. DCE-frågorna var frivilliga och endast 42 respondenter valde att svara på dessa frågor. Majoriteten av respondenterna diagnosticerade och behandlade endometrit hos häst i huvudsak enligt de svenska behandlingsriktlinjerna. Den vanligaste provtagningsmetoden var med en dubbelskyddad prov-tagningspinne och den mest använda behandlingsmetoden var uterussköljning med NaCl-lösning, ofta i kombination med oxytocin. Systemisk antibiotika användes oftare än intrauterin antibiotika. Det förekom dock fler behandlingar än de som anges i den svenska behandlingsriktlinjen och många respondenter efterfrågade utförligare behandlingsriktlinjer samt mer forskning på alterna-tiva behandlingsmetoder för att kunna minska sin antibiotikaanvändning. När olika veterinära grupper jämfördes sågs vissa mindre skillnader i svarsfrekvens, framförallt gällande behandling. Exempelvis verkar de godkända seminveterinärerna (AI-veterinärer) använda sig av ett bredare utbud av substanser intrauterint än övriga veterinärer som istället verkar använda sig av systemisk antibiotika i större utsträckning än AI-veterinärerna. Veterinärer i Tyskland förefaller i sin tur använda sig av ett ännu större utbud av substanser vid intrauterin behandling vid jämförelse med veterinärer i Sverige. DCE-resultaten visade att ej multiresistenta bakterier alternativt Klebsiella spp. eller Pseudomonas spp. medförde en ökad sannolikhet för en mer intensiv antibiotikabe-handling samtidigt som stängd cervix minskade sannolikheten för detsamma.
Ett antal respondenter verkar på vissa frågor ha utgått från metrit postpartum istället för endo-metrit. Detta tillstånd är allvarligare än endometrit och hanteras därför annorlunda. Detta leder till att svaren kan behöva tolkas med försiktighet.
Sammanfattningsvis finns ett stort intresse bland veterinärer i Sverige att minska antibiotika-användningen inom hästreproduktionen. Mer forskning och utförligare riktlinjer gällande både diagnosticering och behandling önskas av många och kan sannolikt bidra till en minskad anti-biotikaanvändning vilket i sin tur är fördelaktigt ur resistenssynpunkt.