Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Regnbäddar är en naturbaserad lösning för att omhänderta dagvatten och mildra konsekvenserna av de ökade mängder nederbörd som faller på grund av klimatförändringarna. Uppsatsen behandlar frågeställningen Hur kan konceptuella riktlinjer för vegetation i regnbäddar se ut? Arbetets frågeställning besvaras genom en kvalitativ metod. Litteratur i form av vetenskapliga artiklar, faktablad, böcker och handböcker samt mejlkontakt med en landskapsarkitekt som arbetar på Malmö stad används. Målet med arbetet är att underlätta för studenter och yrkesverksamma inom landskapsarkitektur att göra medvetna växtval vid gestaltning av regnbäddar samt att leverera ett underlag som kan vara behjälpligt för ändamålet. Syftet med arbetet är att undersöka vad det finns för förutsättningar i en regnbädd och hur dessa kan stå till grund för att ta fram konceptuella riktlinjer för växtval. Syftet är även att bidra med kunskap i diskussionen om ståndortsanpassade växtval för regnbäddar samt att lyfta fram nyttan med att använda växter som trivs och frodas i dessa miljöer.
Arbetet resulterar i en inledande beskrivning av regnbäddars förutsättningar för vegetation och faktorer att ta hänsyn till vid växtval för regnbäddar. Dessa beskrivs vara uppbyggnaden av regnbädden, substratets vattenhållande förmåga och de förutsättningar som ges på platsen. Resultatet visar att vissa egenskaper och strategier är fördelaktiga för växter. Robinsons tre syften estetik, funktion och ekologi lyfts också fram som ett verktyg i processen att välja växter.
I diskussionen diskuteras olika tillvägagångssätt för att ta reda på vilka de efterfrågade strategierna och egenskaperna hos växter är. Även Robinsons tre syften estetik, funktion och ekologi diskuteras i avseende hur de kan appliceras för en regnbädd. Arbetets slutsatser är att fluktuationer mellan torra och blöta markförhållanden, substratets sammansättning och att regnbäddar är nedsänkta är faktorer som utmärker regnbäddar och att växtval bör anpassas till den specifika platsen.

This work is about the nature-based solution rain gardens that can mitigate the consequences of the big amounts rainfall that falls due to climate change. The question of the thesis is How can conceptual guidelines for vegetation in rain gardens be formulated? A qualitative method is being used to answer the question. Peer reviewed articles, books, factsheets and handbooks is being used. Mail contact with a landscape architect that works at the municipality of Malmö is also being used. The goal of this thesis is to make it easier for students and professionals within landscape architecture to make choices of plants that are valuable when designing and raingardens. The goal is also to form a foundation that can be used in the process of plant selection. The thesis aims to analyze what the conditions within a rain garden are and how they impact site adaption in rain gardens. The goal is also to highlight the success of using plants that flourish and thrives in those environments.
The study results in a description of the conditions of rain gardens for vegetation. These considerations is the construction of the rain garden, the substrates capacity of holding water and the site specific prerequisites in the location. The result shows that aesthetic, function and ecology also are important to take into consideration when deciding about plants. In the discussion different approaches to find out the requested strategies and qualities are being discussed. In addition to that, Robinsons three aims, aesthetic, function and ecology is being discussed in terms of how they can be used in rain gardens. The conclusion of the thesis is that the fluctuation of drought and wetness in the substrate, the composition of the substrate and that rain gardens are immersed are characteristic elements of rain gardens. The conclusion is also that it is important to take the places conditions and site adaption into consideration.