Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den vetenskapliga litteraturen har beskrivit naturens positiva effekter på vår hälsa omfattande och
pekar på vikten av denna relation i takt med urbanisering och förtätning av städer, där grönområden
riskerar att försvinna. Denna utveckling kan leda till mörka och bullriga stadsmiljöer med dålig
luftkvalitet som i längden kan hämma vår hälsa och medföra negativa effekter på folkhälsan. Även
i dagens städer exponeras stadsbor för faktorer som påverkar hälsan negativt och som i längden kan
orsaka långvarig stress, sömnproblem och kan leda till en lång rad allvarliga sjukdomar. För att
motverka dessa problem lyfter forskningen fram naturbaserade lösningar som kan stärka folkhälsan
genom medveten stadsplanering där grönska integreras i staden. Detta utgår från studier som visar
på att naturmiljöer bland annat kan stärka sociala relationer, påskynda återhämtning, reglera den
cirkadiska rytmen och hjälpa till att reducera både högt blodtryck och kronisk inflammation.
Frågeställningarna som ställs och besvaras i arbetet är: Vilka effekter har naturmiljöer på människors
hälsa och vilka mekanismer ligger bakom dessa effekter? Hur skiljer sig olika stadsbyggnadsideal
åt i deras inverkan på folkhälsa och i vilken utsträckning kan dessa effekter beskrivas som
positiva eller negativa? Hur förhåller sig relationen mellan trädkrontäckning och folkhälsa i Malmö
och avspeglar detta förhållande de resultat som beskrivs i den vetenskapliga litteraturen?
Detta arbete analyserar hur stadsbyggnadsideal påverkar trädkrontäckning och folkhälsa i Malmö,
med fokus på stadsdelarna Rörsjöstaden och Västra Sorgenfri. De två stadsbyggnadsideal som jämförs
är Kvartersstaden, med rätvinkliga kvarter och slutna gårdar, samt Trädgårdsstaden som förespråkar
en balans mellan stad och natur för bättre välbefinnande. Analysen belyser därmed stadsbyggnadsidealens
inverkan på trädkrontäckning och folkhälsa på en lokal nivå och undersöker hur
denna relation avspeglar sig i den vetenskapliga litteraturen.

The scientific literature has extensively described the positive effects of nature on human health and
points to the importance of this relationship in the context of increasing urbanization and city densification,
where urban green spaces are at risk of disappearing. This development can result in dark
and noisy urban environments with poor air quality, which over time may impair health and contribute
to negative effects on public health. Even in today's cities, residents are exposed to factors
that affect health negatively and that in the long run may cause long-term stress, sleeping disorders,
and contribute to a wide range of serious illnesses. To counteract these issues, research emphasizes
nature-based solutions that can strengthen public health through conscious urban planning where
greenery is integrated into the city. This claim is based on studies suggesting that natural environments,
for instance can strengthen social relationships, accelerate recovery, regulate the circadian
rhythm, and help reduce both high blood pressure and chronic inflammation.
The research questions posed and addressed in this thesis are: What effects do natural environments
have on human health, and what mechanisms underlie these effects? How do different urban planning
ideals differentiate in their impact on public health, and to what extent can these effects be
described as positive or negative? What is the relationship between tree canopy cover and public
health in Malmö, and does this relationship reflect the findings presented in the scientific literature?
This thesis analyzes how urban planning ideals influence tree canopy coverage and public health in
Malmö, focusing on the districts of Rörsjöstaden and Västra Sorgenfri. The two urban planning
ideals compared are the Perimeter Block City, characterized by rectangular blocks and enclosed
courtyards, and the Garden City which promotes a balance between urban and natural environments
to improve well-being. The analysis therefore highlights the effects of city planning ideals on tree
canopy coverage and public health at a local level and further examines how this relationship is
reflected in the scientific literature.