Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I en allt tätare stadsmiljö kan bostadsgården med sin unika placering i närheten till
hemmet spela en viktig roll att fungera som en rekreativ och social utemiljö med en
rad kvaliteter och funktioner för människan. Då städerna förtätas har gårdarna en
tendens att krympa, samtidigt finns forskning som visar på dess potential att spela
en viktig roll för den nära boendemiljön, även ur ett hälsoperspektiv. Det finns en
utmaning med att ytan minskar då forskning menar att rymligheten är avgörande
för hur välfungerande gården blir. Gårdens förutsättningar sätts i den tidiga formella
planeringen vilket påverkar dess framtida möjlighet att bli en tillgänglig och
generös gård med en rad funktioner.
Studiens syfte är att bidra till den aktuella kunskapen om planeringen av
bostadsgårdar i samband med nybyggnadsprojekt, både ur ett forskningsperspektiv
och i praktisk tillämpning. Fokus har varit på bostadsgården som fenomen i relation
till den formella planeringen, samt vilka förutsättningar denna planering skapar för
att uppnå kvalitativa och mänskovänliga bostadsgårdar.
Studien består av tre delar, den första delen är en översikt om nutida forskning
rörande bostadsgårdar. Den andra delen belyser den formella planeringsprocessen
med den växande staden Malmö som exempel, där relevanta styrdokument
relaterade till bostadsgårdens planering undersöktes. Samt utfördes en intervju med
en verksam landskapsarkitekt/planarkitekt. I den tredje delen inventerades sex
bostadsgårdar i olika nybyggnadsprojekt i Malmö utifrån en inventeringsmall
framtagen utifrån forskningen om bostadsgårdar.
Det framkom i studien att det råder en samstämmighet vad gäller synen på vad som
anses behövas för en god välfungerande bostadsgårdsmiljö i såväl forskningen som
i de kommunala dokumenten och i intervjun vilka är relaterade till den formella
planeringen. De kvaliteter och funktioner som lyfts fram rörande exempelvis
rymlighet, gränser, sociala och rekreativa miljöer uppnås till viss del. Främst visade
bostadsgårdarna generellt sett hålla en hög kvalitet gällande grönska, utformning
och materialval. För att gårdarna ska ha potential att fylla funktionen som socialt,
rekreativ och hälsofrämjande bostadsnära miljö fullt ut, hade gårdarna behövt vara
något rymligare, samt att gränssnittet det vill säga gårdens fysiska förutsättningar
utåt hade kunnat förtydligas. Detta för att möjliggöra för flera aktiviteter att pågå
samtidigt, att öka tillhörigheten och därmed göra gården mer lättillgänglig och
användarvänlig.
Planerare/landskapsarkitekter fyller en viktig funktion att vara med i den tidiga
planeringsprocessen där gårdens förutsättningar sätts. Det är av vikt att bevaka
såväl gårdsyta respektive friyta, gränssnittet utåt samt även funktioner såsom lek
och rekreation. En annan viktig faktor är att gården sätts på agendan, genom att
samtal förs om den och dess funktioner.

In an increasingly dense urban environment, the residential courtyard, with its
unique location near the home, can play an important role as a recreational and
social outdoor space, offering a variety of qualities and functions for people. As
cities become more densely populated, courtyards tend to shrink in size; however,
research shows their potential to play a vital role in the immediate living
environment, even from a health perspective. A challenge arises as the available
space decreases, as research indicates that spatial generosity is crucial for the
functionality of the courtyard. The conditions for the courtyard are set in the early
formal planning stages, which affect its future potential to become an accessible
and generous space with a variety of functions.
The purpose of this study is to contribute to the current knowledge on the planning
of residential courtyards in connection with new construction projects, both from a
research perspective and in practical application. The focus has been on the
courtyard as a phenomenon in relation to formal planning and the conditions this
planning creates for achieving high-quality, human-friendly residential courtyards.
The study consists of three parts. The first part provides an overview of
contemporary research on residential courtyards. The second part examines the
formal planning process, using the growing city of Malmö as a case study, where
relevant policy documents related to the planning of residential courtyards were
analyzed. An interview with a practicing landscape architect/planner was also
conducted. In the third part, six residential courtyards in different new construction
projects in Malmö were inventoried using a survey template based on research on
residential courtyards.
The study found a consensus regarding the perception of what is needed for a wellfunctioning
residential courtyard environment, both in the research and in
municipal documents and the interview, all of which are related to formal planning.
The qualities and functions highlighted, such as spatial generosity, boundaries, and
social and recreational environments, were partly achieved. In general, the
courtyards demonstrated high quality in terms of greenery, design, and material
choices. For the courtyards to fully fulfill their potential as social, recreational, and
health-promoting spaces close to the home, they would need to be slightly more
spacious, and the boundary interface could be clarified. This would enable multiple
activities to take place simultaneously, increase a sense of belonging, and thus make
the courtyard more accessible and user-friendly.
Planners/landscape architects play an essential role in the early planning process,
where the conditions for the courtyard are established. It is important to monitor
both the courtyard area and the open space, the boundary interface, and functions
such as play and recreation. Another key factor is ensuring that the courtyard is
placed on the agenda through discussions about its role and functions.