Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I dagens landskapsarkitektur dominerar funktionalitet, hållbarhet och effektivitet, vilket ofta sker på bekostnad av estetiska och känslomässiga värden (Etteger et al., 2016). Samtidigt visar forskning att de estetiska värdena i landskapet är avgörande för hur människor upplever det (Brook, 2018). Syftet med detta arbete är att vetenskapligt undersöka metoder för att möjliggöra estetiska upplevelser för att öka den estetiska förståelsen för ett landskap. Det här arbetet undersöker hur fyra av Thomas Oles steg för att undersöka landskap kan användas för att möjliggöra estetiska upplevelser i gestaltade miljöer. Frågeställningen besvarades genom att göra en teoretisk undersökning av begreppet estetik och sedan utföra ett praktiskt experiment där vi testade vilka estetiska upplevelser vi kunde uppleva med hjälp av fyra av Oles steg. Slutsatsen av arbetet är att Thomas Oles metoder kan skapa möjligheter för estetiska upplevelser i Källparken. Utförandet av stegen kan dels skapa direkta estetiska upplevelser och delvis skapa förutsättningar för att estetiska upplevelser kan uppstå. Detta kräver dock att subjektet är i ett sinnestillstånd som är öppet för, men inte aktivt sökande efter, estetik. Resultatet kan användas i vidare forskning om metoder för att uppleva estetiska men också andra omätbara värden.

In contemporary landscape architecture functionality, sustainability and efficiency tend to dominate, often at the expense of aesthetic and sensory values (Etteger et al., 2016). At the same time, research shows that aesthetic values in the landscape are crucial to how people experience it (Brook, 2018). The purpose of this study is to scientifically investigate methods for enabling aesthetic experiences to enhance the aesthetic understanding of a landscape. This study looks at how four of Thomas Oles’ steps for studying landscapes can be used to create aesthetic experiences in designed environments. To answer the research question, we first studied the concept of aesthetics and then did a practical experiment where we tested four of Oles’ steps to see what kinds of aesthetic experiences they could create. The conclusion of the study is that Thomas Oles methods can create opportunities for aesthetic experiences in Källparken. The execution of the steps can create direct aesthetic experiences and conditions in which aesthetic experiences can emerge. It does however demand that the subject is in a mindset which is open but not actively seeking aesthetics. The result can be used in further research on methods to experience aesthetic but also other immeasurable values.